Virtuella stängsel kan bli en oväntad räddning för Sveriges mest artrika miljöer, och Arla menar att de underlättar för bönder och natur.
Frank Kummel
Uppdaterad: 26 juli 2025Publicerad: 26 juli 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Virtuella stängsel kan både revolutionera djurhållningen och göra det möjligt att restaurera betydligt större arealer av naturbetesmark”, säger Sara Samuelsson, projektledare på Arla.
Naturbetesmarker är en av Sveriges mest biologiskt mångfaldsrika miljöer, ibland kallade Nordens regnskogar.
Men utan betande djur växer markerna snabbt igen. Det hotar inte bara växter och insekter, utan även balansen i hela ekosystemet, skriver Arla i ett pressmeddelande.
På Arlas innovationsgård är 20 kvigor just nu försedda med halsband från norska företaget Nofence. Halsbandet styrs av GPS och en app, där lantbrukaren kan rita upp gränserna för djurens betesområde.
MISSA INTE: Kostnaden för att ha barnbarn 2025: 38 900 kronor – per år
Enkla medel, stora förändringar enligt Arla
Systemet bygger på att djuren hör en ljudsignal när de närmar sig gränsen. Om de inte stannar, avges en svag elstöt. Men till skillnad från traditionella elstängsel är stöten mindre än tio procent så kraftig.
“Det fungerar perfekt. Korna betar mer intensivt och får i sig mer näringsrikt gräs, samtidigt som marken hinner återhämta sig”, säger Jörgen Eriksson, som driver Finngarne gård.
ANNONS
Han pekar på hur djuren nu når platser som tidigare var omöjliga att inhägnad – bergsknallar, skogsbryn och stränder. Det ger marken chans att användas på ett mer flexibelt och varsamt sätt.
Tekniken innebär också en lättnad för lantbrukare. Att stängsla naturbetesmark är både arbetskrävande och dyrt. I skog kan stormfällda träd förstöra stängsel, och på stenig mark är det nästan omöjligt att bygga inhägnader.
MISSA INTE: 130 jordskalv och ett vulkanutbrott: Svenska turistmålet evakueras
ANNONS
Senaste nytt
Tidsbesparing i vardagen för Arla-bönder
Med hjälp av appen kan Jörgen Eriksson följa sina djur i realtid, vilket förenklar det dagliga arbetet.
“De här betesmarkerna är runt 40 hektar, så i normala fall kan det ta upp emot en timme att lokalisera alla kvigor. Det blir många sparade timmar på en betessäsong”, säger han.
Än så länge är tekniken bara tillåten inom forskningsprojekt i Sverige. Men den används redan i flera EU-länder och i Norge.
I juni meddelade regeringen att en ansökan om förordningsändring lämnats in till EU-kommissionen, med målet att tekniken ska bli godkänd från januari 2026.
ANNONS
MISSA INTE: Deppigt: Svenskar tror på fallande bopriser – binder räntan
Hotade landskap kan få nytt liv
Enligt WWF finns i dag mindre än fem procent kvar av de naturbetesmarker som täckte Sverige i mitten av 1800-talet. Det handlar om landskap där upp till 40 växtarter kan trängas på en enda kvadratmeter. Men för att bevaras måste de hållas öppna genom bete.
Projektet på Finngarne gård är ett försök att vända trenden. RISE ansvarar för forskningsupplägget tillsammans med SLU och Hushållningssällskapet, medan Arla står för finansieringen.
För Jörgen Eriksson är det mer än bara ett tekniktest – det är en satsning på framtiden.
“Om det var möjligt att köpa fler halsband skulle jag slå till direkt”, säger han.
Läs mer om ekonomi:
ANNONS
Så påverkar nya siffran dig: Mer i plånboken för 1 miljon svenskar
Hur flyttar man bolån och slipper vanliga fällan? Tips från coachen
Skatteverket bygger en AI-verkstad för dina skattepengar
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS