News55

Ryslig läsning: Massmordet på 27 äldre och sjuka

massmord
Massmordet på Malmö Östra sjukhus är ett av de värsta brotten i svensk kriminalhistoria. (Foto: Pexels/Pixabay)
Cecilia Bolter
Cecilia Bolter
Uppdaterad: 03 nov. 2024Publicerad: 03 nov. 2024

Sjukhusmorden i Malmö är Sveriges värsta massmord i modern tid. Morden inträffade under tre månader och är en av landets största rättsskandaler.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

1978 var 50 patienter intagna på Malmö Östra sjukhus långvårdsavdelning. Tre månader senare hade 27 av dem dött under liknande mystiska omständigheter, men mördaren gick fortfarande fri.

Vad hände egentligen?

Det kusliga i den här berättelsen är att massmördaren kunde “operera” fritt – dessutom inom sjukvården. En plats där människor ska känna sig trygga och bli omhändertagna på ett säkert sätt.

Mordoffren var alla äldre och försvarslösa patienter som sveks av både läkarna och samhället.

Anmärkningsvärt är hur lång tid det tog för läkarna att reagera – det dröjde hela tre månader trots upprepade varningar.

Patienterna lurades att dricka gift

Fredagen den 12 januari 1979 kall­ades klinikchef Britta Törnblom till avdelning 26 på Malmö Östra sjukhus. Den 93-åriga patienten Elsa Jönssons tunga var uppfrätt och värken outhärdlig och brännande. Hon var så pass klar i huvudet att hon förstod att det hon hade druckit orsakat besvären. Hon klagade över att någon gett henne gift, skriver Hemmets Journal.

Av den distinkta lukten som spred sig från Elsa Jönssons rum ut i korridoren förstod personalen snabbt att hon lurats att dricka Gevisol, ett starkt frätande medel som vid denna tidpunkt användes till rengöring och desinficering av sängar och rullstolar.

ANNONS

Elsa är bara ett av 27 fall av förgiftning som slutade med dödlig utgång på sjukhuset. Patienterna fick svåra brännskador invärtes på tunga och i mungipor. Den speciella lukten av starkt rengöringsmedel gjorde sig påmind i samtliga fall. Ändå kunde massmorden fortsätta.

Förgiftning
Samtliga av de 27 patienterna som mördades förgiftades på snarlika sätt. (Foto: Pexels)
ANNONS

18-åring pekades ut som massmördaren

Sambandet mellan morden var tydligt och det fanns uppenbarligen ett mönster, men läkarna viftade återkommande bort övriga sjukvårdspersonalens oro.

Beredskapsarbetaren Anders Hansson, en 18-årig man som jobbade tillfälligt på sjukhuset, blev slutligen misstänkt.

Han var en udda och asocial person. Ett annat personlighetsdrag var hans avsaknad av inlevelseförmåga och han förblev en enstöring med svårigheter att etablera kontakter.

Anders Hansson hade visserligen en trygg uppväxt i sitt hem, men ensamheten och bristen på vänner gjorde att han aldrig utvecklades socialt. Precis som andra seriemördare förblev han en ensamvarg som levde ett tillbakadraget liv med få kontakter.

Motiven till hans förskräckliga massmord på de intagna på långvården i Malmö har han förklarat med att han tyckte synd om patienterna. Han ville hjälpa dem genom att skynda på deras död, påstod han.

ANNONS

Han blev första mordoffret

På rum 1 låg 66-årige Karl Erik Stenberg, förvirrad och nästan blind. Han blev det första offret på Malmö Östra Sjukhus och förgiftades med ämnet Ivisol. Anders Hansson kände enligt egen utsago empati och bestämde sig för att korta ner Karl Erik Stenbergs liv.

Vid flera tillfällen förgiftade han den försvarslösa 66-åringen. Anders Hansson blandade det starka rengöringsmedlet i vatten och serverade i en pipmugg med försäkran att det var medicin och inget annat. Samma dag fick Stenberg ytterligare en dos. Under natten drabbades han av andningsbesvär och kramper, vilket tydde på en förgiftning.

Dagen efter fick Karl Erik Stenberg ett par doser till, men sista gången spottade han ut medlet. Det var dock för sent och Karl Erik Stenbergs död blev plågsam.

Trots det gick mordet obemärkt förbi utan att någon fattade misstankar.

Offren var försvarslösa
Offren hade en sak gemensamt – de var gamla och försvarslösa. (Foto: Pexels)

Det dröjde innan han åkte fast

Anders Hansson kunde utan större hinder fortsätta förgifta sina offer på sjukhuset i Malmö. När han sedan slog larm om hastigt insjuknande hos patienterna var det ingen som reflekterade. Han fick snarare beröm för snabbt agerande.

ANNONS

Så småningom bytte han avdelning och det visade sig att då att morden följde med honom. Spåren blev allt tydligare.

Anders Hansson kallades slutligen till polisförhör. Hans erkännande kom snabbt – redan efter två timmar – och han förstod visserligen att det han hade gjort var fel men förklarade att han endast ville bespara de äldre och sjuka patienterna ett långt lidande. Han beskrev händelseförloppen noggrant, men utan tecken på medlidande. Det indikerade att han inte var en frisk person.

Det blev domen för massmördaren

Anders Hansson åtalades för 16 mord och 11 mordförsök. Domen blev sluten psykiatrisk vård. Han förblev inlåst i mer än 15 år och vad som hänt Anders Hansson sedan dess är oklart.

Till skillnad från bröderna Menendez i USA – som kallblodigt mördade sina föräldrar – var Anders Hanssons beteende och mönster mer slumpmässigt styrt.

Här kan ni se dokumentären om sjukhusmorden på Youtube.

Läs också:

Bröderna mördade sina föräldrar – men varför?

ANNONS

Är det detta som kallas för utanförskap?

Blev Ivar Kreuger mördad? Vilka tjänade på det?

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Cecilia Bolter
Cecilia Bolter

Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55

Cecilia Bolter
Cecilia Bolter

Erfaren journalist som bevakar ämnen som samhälle, hälsa, livsstil och trender för News55

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Boende

Villor – fortsatt högst upp på svenskens önskelista

01 dec. 2024
Spela klippet
E55 Studio

Järnmalm och kobolt – råvarorna som börjar rosta

01 dec. 2024
Spela klippet
E55 Studio

Så vände svenska toppmusikern kris till framgång

30 nov. 2024
ANNONS
Spela klippet

Villor – fortsatt högst upp på svenskens önskelista

Villor fortsätter att vara svenskarnas mest eftertraktade bostadsobjekt, enligt Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet. Denna preferens har varit konstant över tid och återspeglar mångas dröm om ett liv i småhus, särskilt för familjer. Trots att villor toppar önskelistan handlar det ofta om idealbilder snarare än genomförbara val. Många svenskar väljer istället lägenheter, främst för att […]