Forskning om grödor som klarar svenska vintrar är avgörande för vår framtida matproduktion. Men nu växer oron för att livsmedelsberedskapen hotas när finansieringen svajar.


Mest läst i kategorin
Texten är baserad på en debattartikel av SvD skriven av Per Arfvidsson (Vice vd Lantmännen), Hans Ramel (Ledamot riksförbundsstyrelsen Lantbrukarnas Riksförbund), Kristina Yngwe (Ordförande Sveriges Utsädesförening) och Kalle Johansson (Utvecklingschef Sveriges Stärkelseproducenter), och åsikterna i texten är deras.
SLU Grogrund är ett nationellt kunskapscentrum som forskar fram nya sorter av livsmedelsgrödor. Grödor som ska tåla kyla, har bättre motståndskraft mot sjukdomar och som kan odlas i hela landet.
Det är ett område där Sverige, till följd av sitt klimat, inte kan luta sig mot forskning från andra länder. Vår odlingssäsong är kort, ljusförhållandena speciella och vintrarna bitande kalla.
Etableringen av Grogrund 2018 var ett viktigt steg mot att stärka Sveriges matberedskap. Men nu varnar forskare och debattörer för att verksamheten hotas av osäker finansiering.
MISSA INTE: Sverige leder insats mot kriminella ligor: 57 personer gripna
Egen forskning för eget klimat
Få länder i Europa har lika svåra förutsättningar för jordbruk som Sverige. Trots det har växtförädling varit avgörande för ökningen av matproduktion.
Bara under de senaste 25 åren har förbättrad växtförädling stått för 70 procent av produktionsökningen i Europa.
I Sverige handlar det inte bara om att öka avkastningen – utan att säkra att det överhuvudtaget går att odla.
Grödor som utvecklas i andra delar av världen fungerar ofta dåligt i vårt klimat. Forskningen måste därför ske på plats, under svenska förhållanden.
MISSA INTE: Finland ändrar järnvägen – slutar helt med rysk räls
Senaste nytt
Forskning som hjälper matproduktion
I dag pågår 21 olika projekt inom Grogrund. Bland annat forskas det på tåligare potatissorter, svenskodlade ärtor för växtbaserat protein och nya äppelsorter som klarar odling från Skåne till Västerbotten.
Det är inte bara laboratoriearbete. Genom samverkan med näringslivet testas grödorna också i fält. Det innebär att vägen från forskning till praktik ofta är kort, vilket stärker både lantbruket och konsumentledet.
Flera framsteg har redan gjort skillnad. Samtidigt är osäkerheten kring finansieringen ett växande problem. Eftersom växtförädling har långa ledtider – ibland tio år eller mer – krävs stabilitet.
Att forskarna inte vet om pengarna räcker till nästa projektår skapar osäkerhet som i värsta fall leder till att kompetens går förlorad.

MISSA INTE: Läkare slår larm: Systemet tappar livsviktiga ord
Beredskap kring matproduktion kräver politiska beslut
Bakom kraven på stabil finansiering finns en större fråga: Vad händer med Sveriges livsmedelsberedskap om kunskapen går förlorad? I en värld där klimatförändringar, krig och handelsstörningar påverkar tillgången på mat, växer behovet av självförsörjning.
Forskningen är inte gratis. Men kostnaden för att inte agera kan bli betydligt högre.
Debattörer och forskare efterlyser nu en blocköverskridande uppgörelse om långsiktig finansiering. Det handlar, menar de, inte om partipolitik – utan om nationell trygghet.
Det återstår att se om regeringen svarar. Men för varje förlorat år förloras också möjligheter att rusta Sverige för framtiden. Och svensk matproduktion, en gång självklar, kan snabbt bli något vi inte längre kan ta för given.
Läs mer om ekonomi:
PRO i möten med bankerna: “Bedrägerierna rusade i väg”
Därför har priserna på flygresor skjutit i höjden
Sommargäster med hemtjänst – semesterkommuner lider

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.