Den 21 augusti 2017 var rättsligt när det gäller brott en händelserik dag i Sverige. Alla dagar är så klart straffrättsligt betydelsefulla för de som berörs av brott i något avseende, men de flesta brott väcker normalt ingen medial uppmärksamhet. Bara den som utsatts för brott (målsäganden), den som under
förundersökningen misstänks för brott (den misstänkte) eller den som åtalas (den tilltalade) är normalt intresserad av utgången. De så kallade vardagsbrotten passerar alltså ofta förbi journalisternas viktiga samhällsbevakande granskning.
Mest läst i kategorin
LÄS MER: Stefan Löfven, lämna inte spelfältet öppet för hatets förespråkare
Annat var det när jag var riktigt ung som åklagare. Då bevakades ofta även ”vanliga” brottmålsrättegångar av journalister. Det saknas det tid för i dag. En medial bevakning av rättssäkerheten i de vanliga och oftast förekommande vardagsmålen sker alltså bara sporadiskt om något särskilt inträffat i ett mål som gör just det intressant.
Vad är det då som straffrättsligt präglat just den 21 augusti?
Jo, först och främst har Västmanlands tingsrätt meddelat sin dom i det också internationellt uppmärksammade Arbogamålet och därmed satt punkt i – sannolikt – näst sista kapitlet i den omfattande och närmast ofattbara härvan gällande mord, försök till mord med mera, där en 42-årig kvinna enligt tingsrättens uppfattning tillsammans med sin dåvarande pojkvän befunnits skyldig till att ha dödat sin egen far och försökt ta livet av modern. Hon har också ansetts vara skyldig till anstiftan av mord på sin tidigare make jämte ytterligare några fall av allvarlig brottslighet.
Genom den enorma mediala uppmärksamheten kring förundersökningen och huvudförhandlingen har allmänheten kontinuerligt kunnat följa fallet och har också många gånger bildat sig en egen uppfattning i skuldfrågan. De som jag mött har ofta uttryckt det så att det var ”klart” att kvinnan var skyldig. Och den
bedömningen har ju också tingsrätten gjort och dömt henne till lagens strängaste straff, livstids fängelse. Den tidigare pojkvännen som var den som direkt utförde mordet och mordförsöket på kvinnans föräldrar dömdes till 14 års fängelse och utvisning efter avtjänat straff. Åldersbestämningen i hans fall var osäker. En absolut förutsättning för att kunna dömas till livstids fängelse är att den tilltalade uppnått 21 års ålder vid tidpunkten för gärningarna.
LÄS MER: Vi gjorde för lite för att stoppa utanförskap och rasism
Viktigt för alla att veta är att de dömda ska betraktas som oskyldiga till dess domen vunnit laga kraft. Därför namnger jag medvetet inte de nu dömda. Det kommer att dröja innan vi får ett lagakraftvinnande domstolsavgörande åtminstone vad gäller kvinnan, eftersom hennes försvarsadvokat förklarat att
domen kommer att överklagas till hovrätten. För de anhöriga till den mördade tidigare maken till kvinnan blir lidandet extra svårt eftersom det är uppenbart att det finns någon eller några fler skyldiga som – åtminstone hittills och kanske för alltid – kommer att klara sig från lagens långa rättsliga arm som till följd av bristande bevisning. Så är det ofta: inte alla som gjort sig skyldiga till brott blir lagförda. Åtal kan väckas först om en åklagare anser sig kunna förutse en fällande dom. En domstol kan bara döma om det ansetts ställt utom rimligt tvivel att en åtalad är skyldig.
Inte nog med att denna högintressanta och djupt tragiska dom meddelades under måndagen. Även i ett internationellt uppmärksammat polisärende i Danmark med en försvunnen svensk journalist ombord en privat ubåt i Öresund blev händelseutvecklingen dramatisk. Ubåtskaptenen ändrade nämligen sina
tidigare till dansk polis lämnade uppgifter och påstod att journalisten genom en olyckshändelse förolyckats ombord och att ubåtskaptenen därefter ”begravt” henne till sjöss.
LÄS MER: Alla är förlorare i historien om Kevin
Var ska denna absurda och för de anhöriga till den svenska journalisten plågsamma förundersökning sluta? Visar sig ett sjöfynd av del av en kvinnokropp vara den försvunna journalisten? Går det i så fall att fastställa dödsorsaken?
Frågorna är intressanta och många. Det är de för övrigt också i många vardagsbrottmål utan att de för det mesta röner något medialt intresse.
Sven-Erik Alhem
Tidigare överåklagare och numera förbundsordförande i Brottsofferjouren Sverige
Senaste nytt
Tänk inte mer på bokföringen (än du behöver)
Med Fortnox är bokföringen uppdaterad i realtid, så att du alltid kan lita på siffrorna.
Rekommendationer om RS-virus – detta bör du veta
Folkhälsomyndigheten har publicerat rekommendationer om vaccination mot RS-virus till vissa grupper för att skydda mot allvarlig sjukdom. Här får du veta mer om deras råd.