Svenskarna har blivit lite lyckligare

Svenskarna har blivit lite lyckligareAnders Humlebo/TTSverige hamnar på fjärde plats i den senaste upplagan av The World Happiness Report där ländernas befolkning tilldelas poäng baserat på självskattning.SamhälleTTSverige tar sig upp från sjätte till fjärde plats, Finland är ohotad etta. Det framgår av årets upplaga av den FN-sponsrade World Happiness report som försöker mäta lycka bland befolkningarna i världens länder. Naturen är nyckeln, enligt Finland. Fredrik Sandberg/TTSvensk lycka? För sjunde året i rad är det dock Finland som toppar rankningen i FN-sponsrade World Happiness report över hur lyckliga, eller inte, folk i 146 länder i världen känner sig. Sverige klättrar till en fjärdeplats. Arkivbild. Rapporten gjordes första gången 2012 och bygger på Gallup-undersökningar där människor svarat på frågor och skattat sin egen, självupplevda lycka, på en skala. För att förklara skillnader använder sig rapportförfattarna, i år ledda av Wellbeing Resarch Centre vid Oxforduniversitetet i Storbritannien, av data om BNP, förväntad livslängd, sociala förhållanden och grad av korruption. Finland är etta för sjunde året och följs av Danmark, Island, Sverige, Israel, Nederländerna, Norge, Luxemburg, Schweiz och Australien. I ett pressmeddelande delar Finland med sig av lyckoreceptet: “Rent vatten, oförorenad luft och orörd natur”, heter det. Men även en “avstressad livsstil”. Det slås ett slag för hög tillit till hela samhället, men också kreativ frihet. Att många finländare har naturen blott några minuter bort lyfts fram som en hörnpelare i lyckostatusen. Sverige avancerar för andra året i rad i rankningen. Men flera stora länder, som Tyskland och USA, finns inte längre med bland topp 20 för de 146 länder som finns med i rapporten. USA rasar från plats 15 till 23, Tyskland gör samma resa från plats 16 till 24. Skillnaderna mellan ungas och äldres självskattade lycka är för många länder mycket stor. I USA och Kanada skattar sig äldre mycket mer lyckliga än yngre. Tvärtom är det i Central- och Östeuropa. Omkring 1 000 personer från varje land deltar årligen i undersökningen.Lars Larsson/TT