Sverige har näst längst arbetsliv i EU

De har kortast arbetsliv i EU

Rumänien, Italien och Bulgarien är de länder där arbetslivet är år kortast i EU. År 2024 var arbetslivet 32,7 år i Rumänien, 32,8 år i Italien och 34,8 år i Bulgarien.

Mönstret ju längre norrut ett land ligger, desto längre arbetar människor, brukar återkomma i diskussioner om arbetstid, det skriver Kollega.

Enligt Eurostat är den främsta förklaringen till det här det så kallade arbetskraftsdeltagandet, ett mått på hur stor andel av befolkningen som har eller försöker få ett arbete.

Ju större del av befolkningen som är en del av arbetsmarknaden, desto längre blir det genomsnittliga arbetslivet.

I Sverige och de nordiska länderna är många en del av arbetsmarknaden men i södra Europa är det mycket färre som är det.

“Sverige är exceptionellt”

Torts att de här siffrorna bara mäter längden på hela arbetslivet och inte hur lång en arbetsdag eller arbetsvecka är i de olika länderna, är mätmetoden vanlig bland dem som räknar på arbetstid då den ger en överblick och gör det lättare att jämföra olika länder.

“Sverige har en exceptionellt lång arbetstid hur man än mäter, egentligen”, säger sociologen Roland Paulsen till Sveriges Radio.

Eurostats statistik visar hur länge en 15-åring i genomsnitt väntas vara en del av arbetskraften. Förra året väntades alltså en svensk 15-åring vara i arbetslivet i 43 år.

Det kan jämföras med att den siffran var 41,2 år för tio år sedan. Sverige har alltid haft en lång, förväntad arbetstid, men det var först år 2021 som Sverige hade den tredje längsta arbetslivslängden i Europa, efter Island och Nederländerna.

Enligt Roland Paulsen är det oklart hur utvecklingen kommer se ut framöver.

“Vad som kommer att hända är helt beroende på hur känsligt det här ämnet blir politiskt, jag menar när man höjde pensionsåldern i Frankrike för ett par år sen så blev det ju stormande demonstrationer i flera, flera veckor. I Sverige har inte den här frågan tagit fart, riktigt”, säger han till Sveriges Radio.

Ojämlikhet trots positiva effekter

Det finns positiva effekter av ökad längd på arbetslivet, när fler kan arbeta längre har svenskar mer pengar och staten får högre skatteintäkter som exempelvis kan finansiera välfärd.

Men Roland Paulsen ser vissa risker med att längden på vårt arbetsliv ökar.

“Det finns en stor ojämlikhet kring hur många som kommer hålla hela vägen. Om du arbetar inom vården i dag, där det på golvet finns en stor underbemanning, då är det svårt att hålla 43 år. Om du arbetar som jag, på universitetet och inte har ett så fysiskt belastande arbete, ja, då kan du ju klara det”, säger han till Sveriges Radio.

Läs mer på News55: Väntar sig att få jobba tills de är 72