Med USA:s bombningar av Iran växer risken för ett regionalt storkrig, medan EU nöjer sig med diplomatiska uppmaningar från sidlinjen.
Frank Kummel
Uppdaterad: 24 juni 2025Publicerad: 24 juni 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Jag uppmanar alla sidor att ta ett steg tillbaka, återvända till förhandlingsbordet och förhindra ytterligare eskalering”, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas i ett uttalande.
Hon är långt ifrån ensam om att försöka dämpa situationen med ord. Samma linje har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lagt sig på, liksom flera ledande europeiska statsledare. Frågan är dock om vädjanden räcker – och om någon lyssnar.
För européer som har upplevt decennier av kalla krig, amerikanska invasioner och diplomatiska sammanbrott väcker utvecklingen i Mellanöstern smärtsamma minnen.
Att se hur bomber fälls över Iran medan EU:s utrikesministrar samlas till möte i Bryssel för att ”uttrycka oro”, får många att fråga sig hur storpolitiken hamnade så långt bort från den europeiska kontrollen.
MISSA INTE: Experter varnar: Sänkta räntan kommer inte rädda din ekonomi
Stora ord inom EU – men liten påverkan
Bakgrunden är välkänd. I helgen slog USA till mot flera av Irans kärntekniska anläggningar. Syftet: att slå ut kapaciteten till fortsatt anrikning och avskräcka från framtida angrepp. Resultatet: en eskalerad oro för storkrig.
I Bryssel intar EU en observerande roll. Samtidigt växer splittringen inom unionen. Länder som Spanien och Irland har kraftigt kritiserat Israels agerande i Gaza, medan Tyskland och Ungern talar om Israels rätt till självförsvar. Någon samlad linje finns inte.
ANNONS
När Tysklands förbundskansler Friedrich Merz i förra veckan berömde Israels anfall mot Iran och kallade dem för ”smutsjobbet åt resten av världen”, väckte det både bestörtning och stöd.
Det illustrerar också en europeisk verklighet där försvarsstrategier och moraliska kompasser ofta pekar åt olika håll.
MISSA INTE: Vardagsstress är inte en sjukdom – Ann Heberlein kritiserar psykiatrin
ANNONS
Senaste nytt
Rädslan för vedergällning ökar
Även om tonläget från EU i Bryssel är diplomatiskt, är rädslan högst konkret på andra håll i Europa. Italien har redan börjat agera. I går drogs en trupp hem från en bas i Irak – en tydlig markering att hotbilden från Iran inte längre ses som avlägsen.
Att Iran pekats ut som ansvarigt för flera tidigare cyber- och terrorattacker mot europeiska mål gör inte situationen mindre laddad. Det finns en oro att vedergällningen för USA:s angrepp inte nödvändigtvis kommer riktas enbart mot amerikanska intressen.
På flera håll i Europa – inte minst i Sverige – har säkerhetsmyndigheter börjat höja beredskapen. Även om det saknas offentlig information om specifika hot, är signalerna tydliga: risken för iransk påverkan, både digitalt och fysiskt, tas på största allvar.
MISSA INTE: Nu ska äldre få bo kvar i sina hem
ANNONS
En marginalisering från EU
EU:s marginalisering i stormaktspolitiken har pågått under lång tid, men den blir extra tydlig i Mellanöstern.
Det är ett problem som blivit allt tydligare under de senaste åren. Från den ryska invasionen av Ukraina till spänningarna i Taiwan och nu Iran – Europas roll har allt oftare reducerats till att reagera, snarare än agera.
Frågetecken inför framtiden
Medan EU:s ledare fortsätter att tala om vikten av förhandlingar, står en annan verklighet och knackar på.
I Teheran finns inga tecken på att regimen är redo att lägga ned vapnen. Snarare varnar flera bedömare för att svaret kan bli brutalt – och att även Europa kan bli måltavla.
Den som minns hur kriser i Mellanöstern tidigare har spillt över på Europa vet att avstånd inte nödvändigtvis ger trygghet. Inte heller diplomatiska vädjanden.
ANNONS
Flera bedömare varnar nu för att Iran, som redan pekats ut som ansvarigt för tidigare terror- och cyberattacker mot både Europa och Sverige, kan trappa upp sina angrepp ytterligare.
“Förhandlingsbordet är den enda platsen att få slut på denna kris”, säger Ursula von der Leyen.
Läs mer om ekonomi:
Casino Cosmopols historiska byggnad på Kungsgatan till salu
Maten i midsommar blev billigare
Fler behöver ekonomiskt bistånd
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
Frank Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS