Därför friges serievåldtäktsmannen

Därför friges serievåldtäktsmannenJohan Hallnäs/TTDen så kallade Nytorgsmannen, här avbildad under rättegången, dömdes 2021 för 35 olika brott mot 19 kvinnor, bland annat sju våldtäkter.BrottTTRisken för nya sexualbrott bedöms som hög. Samtidigt har serievåldtäktsmannen dödshotat personal i fängelset. Ändå friges han villkorligt efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt femåriga straff.Så ser lagstiftningen ut, säger Lisa Gezelius vid Kriminalvården. Mannen dömdes 2021 för 35 olika brott mot 19 kvinnor, bland annat sju våldtäkter. Många av brotten begicks i hans hem vid Nytorget i Stockholm och vid flera tillfällen filmade han övergrepp på till synes sovande eller medvetslösa kvinnor. Kriminalvården kan i vissa fall besluta om att skjuta upp den villkorliga frigivningen – men risken för återfall i allvarlig brottslighet är inte en faktor som får vägas in, förklarar Lisa Gezelius, enhetschef inom Kriminalvården.Det finns nog en missuppfattning kring det, men vi har inte de rättsliga möjligheterna.”Svår situation” Däremot kan myndigheten besluta om åtgärder som ska minska återfallsrisken. Därför ska Nytorgsmannen bära elektronisk fotboja fram till september. Han förbjuds att visats utomhus under kvällar och nätter och han åläggs också att delta i ett uppföljningsprogram, som ska förebygga återfall.Jag har stor förståelse för att det är en mycket svår situation för brottsoffren när en person villkorligt friges, men så ser lagstiftningen ut, säger Lisa Gezelius.Dödshotat anställd Under fängelsetiden har mannen polisanmälts för dödshot mot en anställd. Men inte heller detta påverkar den villkorliga frigivningen.Nej, för då finns det ju risk att det blir dubbelbestraffning. Vi kan inte skjuta upp den villkorliga frigivningen samtidigt som en domstol kanske kommer att döma till en ny fängelsepåföljd, för då straffas du två gånger för samma gärning. Men i vilka lägen är det då möjligt för Kriminalvården att skjuta på den villkorliga frigivningen? Misskötsel kan vara en sådan faktor, men det krävs att den är allvarlig och omfattande, förklarar Lisa Gezelius, som exempelvis en rymning eller ofta upprepad arbetsvägran.Bristande motivation Vägran att delta i återfallsförebyggande insatser kan vara ett annat skäl. Av beslutet om Nytorgsmannen framgår att han avslutat ett behandlingsprogram i förtid på grund av att han uppvisat beteende av bristande motivation.Han har gått in och ut ur behandling, men det framgår av vårt beslut att han fått en föreskrift om att han ska gå ett uppföljningsprogram. Det är en indikation på att grundprogrammet har följts, säger Lisa Gezelius. Beslutet som Kriminalvården fattat om mannen kan bara överklagas av honom själv.Cecilia Klintö/TT