A-
A+

Efter krigsvarningen: Sämre rustade nu

'Skulle det inträffa en ny pandemi i morgon så skulle sjukvårdspersonalen infinna sig på jobbet. Men jag tror inte att vi i längden skulle klara av det på samma sätt som vi gjorde sist', säger Vårdförbundets Sineva Ribeiro. Arkivbild.
"Skulle det inträffa en ny pandemi i morgon så skulle sjukvårdspersonalen infinna sig på jobbet. Men jag tror inte att vi i längden skulle klara av det på samma sätt som vi gjorde sist", säger Vårdförbundets Sineva Ribeiro. Arkivbild.
FörsvarTT

Svenskarna ska mentalt förbereda sig för krig och just nu pågår den största upprustningen av totalförsvaret på många decennier.

Men hur rustad är vården för en ny kris – eller ett krig – efter flera år av pandemi?

Jag skulle säga att vi är sämre rustade faktiskt, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

Både det militära och det civila försvaret ska stärkas. Takten måste öka och ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), konstaterade i december att det är "mycket, mycket bråttom".

Men hur ska det gå till? undrar fackets ordförande. I Sverige har vi många gånger varit lite för naiva kring beredskap och upprustning vid större kriser, inte minst kring krig, anser Sineva Ribeiro.

I Sverige har vi sjukhus som inte är byggda för det. Karolinska sjukhuset, landets största sjukhus, är gjort i glas – utan skyddsrum. Det är ingen som har tänkt på det här.

Måste finnas planering

En gång i tiden fanns mer exakta siffror på vad som förväntades vid ett eventuellt krig, exempelvis hur många vårdplatser som måste finnas. Där är vi inte i dag.

Däremot måste vården och samhället kunna hantera en större kris eller ett krig i minst tre månader enligt försvarsbeslutet 2020. Socialstyrelsen pekar ut tre saker som särskilt behöver stärkas: snabbhet, uthållighet och ökad kompetens.

Vi kan inte bara förlita oss på att alla kommer ställa upp och att det finns en försvarsvilja. Det måste finnas planering för det här och stöd, inte minst krisstöd, säger Taha Alexandersson, beredskapschef på Socialstyrelsen.

Coronakommissionens dom av vården var hård; brist på sjukvårdsmaterial, skyddsutrustning och läkemedel, för få vårdplatser, brist på personal – och med rätt kompetens. Det fanns även byråkratiska hinder. Att "låna" vårdpersonal mellan de 21 olika regionerna var en utmaning.

Vi behöver kunna stödja varandra och fungera som en nation och där har vi sett svårigheter.

Rusta i fredstid

Även Vårdförbundet anser att det måste bli lättare att kommunicera mellan de olika regionerna:

Bryter jag benet i Sälen så vet inte min hälsocentral i Göteborg att jag brutit mitt ben. Vi måste ha system där vi kan prata med varandra. Det klarar vi inte av i dag.

Enligt Socialstyrelsen pågår det just nu ett omfattande arbete på olika håll, bland annat i regionerna. Men med nedskärningar, tufft ekonomiskt läge och efterdyningar från pandemin anser facket att man i första hand måste rusta för att klara av vården i fredstid:

Sedan kan vi rusta för kris eller krig, säger Vårdförbundets Sineva Ribeiro.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.