A-
A+

Inflationsförväntningarna lyfter kraftigt

Inflationsförväntningarna är en viktig faktor för Riksbanken inför nästa räntebeslut den 30 juni. Arkivbild
Inflationsförväntningarna är en viktig faktor för Riksbanken inför nästa räntebeslut den 30 juni. Arkivbild
EkonomiTT

Inflationsförväntningarna lyfter kraftigt, visar en rapport från Kantar Prospera, gjord på uppdrag av Riksbanken.

På ett års sikt väntas inflationen enligt måttet KPIF ligga på 4,4 procent, vilket kan jämföras med 3,4 procent i motsvarande mätning i mars.

Annons

Annons

I det korta perspektivet är det ett jättestort uppställ. Det speglar den höga inflationen. Men det Riksbanken tittar mest på är de långa inflationsförväntningarna, på fem års sikt. Och där skulle jag säga att det är en mindre uppgång än väntat, säger Torbjörn Isaksson, ekonom på Nordea.
Det tyder på att de flesta aktörer som är tillfrågade i den här enkäten tror att den här uppgången i inflation är tillfällig och att man fortfarande har hyggligt stort förtroende för Riksbankens inflationsmål, tillägger han.

Över inflationsmålet på fem års sikt

På två års sikt har inflationsförväntningarna stigit till 2,8, från tidigare 2,6 procent. Och på fem års sikt ligger de på på 2,2 procent, mot 2,2 procent i mars.

Därmed ligger inflationsförväntningarna över Riksbankens inflationsmål på 2 procent under hela prognosperioden.

Men givet den höga inflationen skulle man kunna tänka sig att de skulle ha stigit ännu mer och 2,2 procent på fem år är ändå väldigt nära 2 procent, säger Isaksson.

När det gäller reporäntan ligger förväntningarna på ett års sikt på 1,1 procent, på två års sikt på 1,5 procent och på fem års sikt på 1,5 procent. Där låg förväntningarna i mars på 0,3 procent på ett års sikt, 0,7 procent på två års sikt och 1,2 procent på fem års sikt.

Annons

Annons

En oroande siffra

En oroande siffra för Riksbanken i enkäten är dock att förväntningar på löneökningarna på två års sikt ökar till 3,1 procent, upp från 2,8 procent, enligt Isaksson.

Det är en ganska tydlig uppgång. Det stärker vår bild av att den starka arbetsmarknad vi har kommer ge löneökningar som är högre än Riksbankens prognos, säger Isaksson.

Hur det går med lönerna avgörs i avtalsrörelsen, som drar i gång på allvar i höst, med sikte på nya avtal i mars 2023.

Det är en väldigt prekär situation, med en hög inflation, som ger fallande reallöner under en ganska lång period. Så det är nog ett hårt tryck från fackliga medlemmar att de ska kompenseras för det. Och i Riksbankens modeller väger detta tungt.

Rapporten bygger på en telefonenkät gjord under perioden 1–13 juni med 208 marknadsaktörer, inköpschefer och parterna på arbetsmarknaden. Och den kommer sedan KPIF-inflationen i maj uppmätts till 7,2 procent, vilket var oväntat högt och en ökning från 6,4 procent i april.

Tror på två dubbelhöjningar

För att hitta en högre inflation i Sverige i Statistiska centralbyråns statistik får man gå tillbaka till 1991.

Inflationsförväntningarna utgör tillsammans med inflationen avgörande beslutsunderlag för Riksbanken inför räntebeskedet om två veckor.

Isaksson tror utifrån tisdagens inflationsrapport från SCB och onsdagens inflationsförväntningar att Riksbanken kommer att slå till med två så kallade dubbelhöjningar i rad så att styrräntan lyfts från 0,25 procent i dag till 1,25 procent i september.

Rättad: I en tidigare version fanns en felaktig uppgift på en jämförelsemånad.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.