Lag om visitationszoner ska inte tidbegränsas

Lag om visitationszoner ska inte tidbegränsasJonas Ekströmer/TTJustitieminister Gunnar Strömmer (M). Arkivbild.PolitikTTDen nya lagen om visitationszoner kommer inte att tidbegränsas, som Lagrådet ville.Däremot ska lagen utvärderas efter tre år och då finns en möjlighet att dra tillbaka den om bristerna är för stora. Regeringens lagförslag om visitationszoner, eller säkerhetszoner som man väljer att kalla det, lämnas nu till riksdagen. Det skriver företrädare för regeringen och SD på DN Debatt. Lagen har skyndats på med anledning av det grova gängvåldet. Den var först tänkt att börja gälla den 1 mars, därefter den 28 mars – men nu skjuts även det datumet fram, till den 25 april. Orsaken är enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) att regeringen behövt lite extra tid för att ta till sig Lagrådets synpunkter och göra anpassningar.Utvärderas efter tre år Lagen tidsbegränsas alltså inte – i stället ska lagen utvärderas efter tre år. Utvärderingen ska ske antingen genom en utredning eller genom ett uppdrag till en myndighet. Zonerna ska bedömas utifrån flera olika perspektiv som likabehandling, integritet, effektivitet och om det finns ett behov framåt att använda dem. Kan ni dra tillbaka lagen om det är stora problem?Jag föregriper inte det, men vi skriver i propositionen att när utvärderingen är gjord ska regeringen överväga om lagstiftningen ska fortsätta att gälla, eller om man behöver ändra den i något avseende, säger Strömmer.Ska kunna överklagas Regeringen står också fast vid att zonerna ska kunna överklagas, trots att Lagrådet pekade på att den modell som föreslås riskerar att bli ineffektiv. Ett zonbeslut gäller bara en kortare tid och kommer sannolikt att ha upphört när domstolen väl ska göra sin prövning, enligt Lagrådet. Regeringen förtydligar nu vem som ska ha rätt att överklaga.Det är viktigt att över tid få en rättspraxis som gör att besluten om zonerna blir träffsäkra, därför har domstolsprövningen stort värde, säger Strömmer. Lagen om visitationszoner innebär att polisen får rätt att kroppsvisitera personer och undersöka bilar utan konkret brottsmisstanke. Det måste finnas en påtaglig risk för skjutning eller sprängning i området kopplat till en konflikt mellan gäng.Anja Haglund/TT