A-
A+

Män ger större klimatutsläpp per krona

Ändrade konsumtionsvanor kan minska de totala klimatutsläppen med nästan 40 procent, enligt en ny studie. Arkivbild.
Ändrade konsumtionsvanor kan minska de totala klimatutsläppen med nästan 40 procent, enligt en ny studie. Arkivbild.
KlimatTT

Könsskillnader i konsumtionen leder till att män i genomsnitt orsakar betydligt större utsläpp av växthusgaser än kvinnor på samma budget. Det framgår av en ny svensk studie – som också visar att både män och kvinnor kan minska sina utsläpp till nästan hälften med alternativ som redan finns på marknaden.

Annons

Annons

Vi har kartlagt varenda krona i utgifterna och översatt till växthusgasutsläpp. Utgifterna är grunden till allt, säger Annika Carlsson Kanyama, forskare vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm och konsult vid företaget Ecoloop.

På så vis har hon tillsammans med forskarkollegor vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg och nederländska Rijksuniversiteit Groningen räknat ut hur stor den totala klimatpåverkan är för en genomsnittlig svensk, oavsett var i världen utsläppen uppstår. Det handlar om utsläpp från både produktion av varor och tjänster och internationella flygresor.

Privata hushållsutgifter

Resultatet visar att män som bor i ensamhushåll har konsumtionsvanor som i genomsnitt leder till 16 procent större utsläpp av växthusgaser än ensamboende kvinnor, trots att utgifterna bara skiljer sig med 2 procent.

Män lägger i större utsträckning sina pengar på bilar och bränsle, och där blir det mycket utsläpp per krona. Det är den största orsaken till skillnaden. Kvinnor handlar oftare saker som inredning och hälsovård, vilket inte ger lika mycket utsläpp per krona, säger Annika Carlsson Kanyama.

Eftersom forskarna har studerat ensamhushåll kan skillnaden inte bero på att det är vanligare att mannen tar bilen till jobbet för att försörja familjen, förklarar Annika Carlsson Kanyama. Det handlar inte heller om att fler män använder bilen i sitt yrke, som exempelvis hantverkare, för forskarna har endast studerat privata hushållsutgifter.

Om man kör firmabil och tankar med firmans kreditkort så kommer det inte med. Så det kan inte vara en förklaring. Det är mer sannolikt att det handlar om ett slags stereotypa könsroller, som har tydliga klimateffekter, säger Annika Carlsson Kanyama.

Annons

Annons

Alternativ som redan finns

För både män och kvinnor går det enligt studien att minska klimatutsläppen med nästan 40 procent genom att ändra konsumtionsvanorna inom tre områden: mat, semester och inredning. I enkla drag handlar det om välkända åtgärder, som att byta kött mot växtbaserade alternativ, handla begagnat och reparera i stället för att köpa nytt och att dra ned på långväga semesterresor och då hellre välja tåg i stället för bil och flyg.

Det är en betydande minskning, och det intressanta är att den kan ske här och nu, för i studien har vi bara tittat på alternativ som redan finns på marknaden. Till skillnad från investeringar i solceller och elbil krävs det inga lån och ingen väntetid. Och det är viktigt, eftersom det är bråttom, säger Annika Carlsson Kanyama.

Förändringar hela tiden

TT: Har ni gjort någon bedömning av hur samhällsekonomin skulle påverkas?

Vi har utgått från att utgifterna är oförändrade, att man så att säga bara flyttar handen i hyllan. Så det skulle inte påverka skatteintäkterna på samma sätt som scenarier med minskade utgifter. Men det är klart att det blir förändringar. Vissa företag kommer att gynnas, andra missgynnas, säger Kanyama.
Omställningar och förändringar är ju något som samhället genomgår hela tiden, av många olika anledningar. På 60-talet hade vi en textilindustri i Sverige, i dag är nästan alla kläder importerade från Asien. Det är en jättestor förändring som har skett på ganska kort tid. Nu finns det en stark anledning att förändra eftersom vi måste minska utsläppen av växthusgaser, tillägger hon.

TT: Är det rätt att lägga det här ansvaret på konsumenterna?

Jag håller med om att ansvaret i första hand ska ligga på producenter och politiker, och det krävs olika former av styrmedel. Men nu är det så bråttom att vi inte kan bråka om vem som ska göra vad. Alla måste nog göra sitt. Det här är ju förändringar som kan genomföras här och nu, som ger mycket stor effekt om det görs i stor skala, säger Annika Carlsson Kanyama.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Spara 100 kronor på ett helår – ingen bindningstid!