Medier: Rekordlågt valdeltagande i Iran

Medier: Rekordlågt valdeltagande i IranVahid Salemi/AP/TTRöstande i Teheran fyller i valsedlar.IranTT-AFPRäknandet pågår ännu efter fredagens val i Iran och inga officiella siffror har kommit. Flera iranska medier rapporterar däremot om rekordlågt valdeltagande. Efter år av massprotester och förtryck, en ekonomi i fritt fall och ökade spänningar med väst, var den största frågan hur många som faktiskt skulle dyka upp vid valurnorna. Svaret ser ut att bli färre än den hittills lägsta siffran sedan revolutionen 1979. Den statliga nyhetsbyrån Irna rapporterar att “runt 41 procent” av de 61 miljoner röstberättigade lade sina röster. Nuvarande bottennoteringen från valet 2020 ligger på 42,5 procent, en siffra som skylldes på covidrestriktioner. Tidningen Etemad skriver att uppslutningen i de större städerna var lägre än så – i huvudstaden Teheran bara runt 25 procent. Många lagda röster ska enligt tidningen ha varit blanka. Det reformistiska nyhetsmediet Shargh skriver att det låga valdeltagandet gynnar de ultrakonservativa, som enligt medier ser ut att få minst 12 av Teherans 30 platser i parlamentet.Fakta: Parlamentsvalet i Iran TT I valet den 1 mars valde iranierna de 290 ledamöterna i parlamentet, den så kallade Islamiska rådgivande församlingen. Över 15 200 kandidater ställde upp. Förutom parlamentet utnämner folket även den så kallade Expertförsamlingen, som endast består av högt skolade shiamuslimska imamer. De 88 skriftlärda i Expertförsamlingen har ingen lagstiftande eller beslutsfattande makt, men har däremot uppgiften att vid behov välja landets högsta ledare. Valet anses varken fritt och rättvist eftersom det religiösa Väktarrådet avgör vilka som får ställa upp. Rådet får underkänna kandidater som inte anses tillräckligt religiöst kunniga eller “renläriga”. Iran har sedan revolutionen 1979 en författning som bygger på revolutionsledaren ayatolla Ruhollah Khomeinis idéer om en stat baserad på religiösa grunder, en gudsstat (teokrati). Islams lagar, sharia, utgör grunden för landets lagstiftning och de religiösa domstolarna. En religiös makthierarki har det avgörande inflytandet. Källor: Landguiden/UI, AP, AFP.