Nato vill lära sig svensk stridsflygstaktik

Nato vill lära sig svensk stridsflygstaktikAnders Wiklund/TTÖverste Peter Greberg, chef Norrbottens Flygflottilj F21 under militärövning Nordic Response.NatoTTSverige ska i krig sprida ut sitt stridsflyg på många små olika baser för att undgå luftangrepp.Det är en taktik som intresserar Nato. Anders Wiklund/TTVärnpliktiga från F21 gör en så kallad ”klargöring” på en JAS 39 Gripen C/D på Luleå-Kallax flygplats under militärövning Nordic Response.Anders Wiklund/TTDivisonschef Karl Sunder vid Norrbottens Flygflottilj F21. Detta är något som Nato tittar på nu. Vi och Finland har alltid haft den metoden för luftkrigföring, att vi sprider ut oss som ett skydd mot inkommande anfall från en motståndare, säger överste Peter Greberg, chef för Norrbottens flygflottilj F 21.Nato har förlitat sig på luftvärn och på att kunna jobba på flygbaser där det inte finns något hot. Men bland annat erfarenheten från Ukraina har fått Nato att tänka nytt. Norrbottens flygflottilj är med i den norska Natoövningen Nordic Response. Där tränar svenska Gripenplan med bland andra amerikanskt, norskt, finskt och danskt stridsflyg. Svenska Gripenplan kommer att verka från flera olika flygbaser och bland annat att träna på att landa, fylla på bränsle och beväpning för att snabbt lyfta igen, en så kallade klargöring.Sprida ut Att sprida ut stridsflyget till många olika små baser, som så kallade vägbaser och civila flygfält, har länge varit en taktik för det svenska flygvapnet.Förr i tiden hade vi hundratals baser att verka ifrån, där är vi inte i dag, men vi är under tillväxt, säger Greberg. Finland har behållit det stridsflygkonceptet i större utsträckning än Sverige. Så sent som i höstas genomförde det finska flygvapnet en återkommande övning där norskt och brittiskt stridsflyg var med och övade att landa på vägar. Det spridningskoncept Nato och USA funderar över är dock, enligt Greberg, inte helt likt det Sverige gör. Han påpekar också att svenska Gripenplan är gjorda för att snabbt kunna landa och lyfta från små baser. En “klargöring” ska kunna gå på tio minuter. Under Nordic Response tränar de nordiska flygvapnen också på att kunna agera tillsammans som ett enda nordiskt flygvapen. Tillsammans kommer länderna i framtiden ha cirka 250 moderna stridsflygplan.Vi är vana vid att samarbeta, men ju fler man är, desto mer måste man koordinera, säger Karl Sunder, divisionschef för 212:s stridsflygsdivisionen. Han pekar på att när Sverige var inriktat på nationellt försvar övade man “ganska reaktivt”.Någonting kommer mot oss och vi ska försvara oss, säger Sunder.Nu måste vi förplanera lite mer. 24 timmar i förväg måste man sätta igång med vilka som ska flyga, vilken tid, för vi är så pass många.Peter Wallberg/TT