A-
A+

NDC, COP, IPCC? Så hänger du med i klimatsnacket

Det snackas mycket om 1,5 grader i klimatsammanhang – men vad menas egentligen? Arkivbild.
Det snackas mycket om 1,5 grader i klimatsammanhang – men vad menas egentligen? Arkivbild.
KlimatTT

Klimatkrisen är på allas läppar – men visst kan det vara svårt att hänga med i tungvrickande förkortningar och tekniska begrepp?

Här är ordlistan för dig som vill låta lite smartare i diskussionerna.

Annons

Annons

COP26: Nej, det är inte ännu en i raden av halvdåliga polisserier utan namnet på den klimatkonferens som pågår i Skottland. COP står för "Conference of the Parties" och syftar på parterna i FN:s klimatkonvention. De möts varje år och konferensen i Glasgow är nummer 26 i ordningen.

UNFCCC: Förkortning för FN:s klimatkonvention som ska begränsa de globala utsläppen av växthusgaser. För att låta extra insatt säger du "U-N-F-triple-C" i engelskspråkiga sammanhang. Skrevs under vid världskonferensen i Rio 1992. UNFCCC står för United Nations Framework Convention on Climate Change.

IPCC: FN:s klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga läget om klimatförändringarna. I den senaste rapporten, som fick stor uppmärksamhet, slogs det fast att klimatet ändras snabbt och att människan är orsaken. IPCC står för Intergovernmental Panel on Climate Change.

Parisavtalet: Den juridiskt bindande överenskommelse från 2015 som enade världens länder i ett avtal för att tackla den globala uppvärmningen och minska utsläppen av växthusgas.

NDC: Ännu en förkortning? Just den här är dock särskilt bra att ha koll på i samband med klimatmötet. Det handlar om nationella klimatåtaganden (nationally determined contributions) som beskriver hur olika länder ska nå Parisavtalets mål.

1,5 grader: Glasgowmötet ska se till att målet om 1,5 grader "hålls vid liv". Det syftar på Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, helst 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Världen har dock redan värmts upp till 1,1 grader och är snabbt på väg mot 1,5 grader, enligt FN:s klimatpanel.

Nettonollutsläpp: Strävan efter att få ner utsläppen så mycket som möjligt och kompensera det som ändå släpps ut med negativa utsläpp. På så sätt ska plusutsläpp och minusutsläpp bli till ett slags nollutsläpp.

Negativa utsläpp: Handlar inte om utsläpp med dålig inställning utan om att suga upp, samla in eller på andra sätt ta hand om koldioxid som redan har släppts ut i atmosfären. Det kan handla om skogsplantering, koldioxidinlagring från biobränsle och infångning av koldioxid från luften. Kallas även minusutsläpp.

Antropogena utsläpp: Utsläpp som är orsakade av människor, i motsats till utsläpp som uppstår i naturen.

Kolsänkor: Något som långsiktigt fångar upp koldioxid från atmosfären genom att binda den. Skogar, kärr och hav är exempel på kolsänkor.

Klimatfinansiering: Pass på, här har vi en av Sveriges hjärtefrågor så räkna med att miljöminister Per Bolunds uttalanden från klimatmötet strösslas med begreppet. Rika länder har lovat 100 miljarder om året till utvecklingsländer, för att hjälpa dem att begränsa utsläppen och hantera klimatförändringarna. Löftet har dock inte uppfyllts.

Mitigation (dämpande åtgärd): När det handlar om klimatet betyder det engelska ordet ”mitigation” helt enkelt utsläppsminskningar.

Adaptation (anpassning): Handlar om hur världens länder kan anpassa sig till klimatförändringarnas effekter. Det kan handla om att ta fram system som tidigt kan varna för översvämningar eller bygga barriärer för att tackla stigande havsnivåer.

Regelboken: Regelverket som är sista steget i att få Parisavtalet på plats. Sex år efter det att avtalet såg dagens ljus finns fortfarande luckor och en av de största knutarna är artikel 6. Det är en tekniskt komplicerad fråga som handlar om utsläppshandel – men om någon frågar: vädra din oro för dubbelräkning av utsläppsminskningar.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.