A-
A+

Nya buffertkrav på tyska banker

Deutsche Bank, Commerzbank och andra tyska banker måste börja bygga upp sina krisbuffertar igen, enligt finansmyndigheten Bafin. Arkivbild.
Deutsche Bank, Commerzbank och andra tyska banker måste börja bygga upp sina krisbuffertar igen, enligt finansmyndigheten Bafin. Arkivbild.
EkonomiTT-Bloomberg

Banker i Tyskland har fått drygt ett år på sig att dra in 22 miljarder euro i kapitalbuffertar, enligt den tyska finansmyndigheten Bafin.

Det är dags att göra det finansiella systemet mer uthålligt, säger Bafin-chefen Mark Branson.

Annons

Annons

Kraven på kapitalbuffertar i de tyska bankerna justerades ned i början av pandemin, för att stimulera kreditgivning i krisen. Men nu har vindarna vänt.

Av de 22 miljarderna ska 17 miljarder gå till så kallade kontracykliska buffertar, medan resterande 5 miljarder ska sättas av som extra buffert utifrån bankernas bolåneexponering.

Enligt Mark Branson har de flesta tyska bankerna tillräckligt kapital i sin balansräkning för att klara avsättningarna redan i dag.

Finansinspektionen (FI) beslöt i december att lämna de kontracykliska buffertkraven oförändrade på svenska banker. De ligger därmed kvar på 0 procent, dit de sänktes den 16 mars 2020. Från den 29 september 2022 höjs dock buffertvärdet till 1 procent, enligt FI.

Ovanpå detta har det i Sverige införts ett så kallat riskviktsgolv för bolån.

Sedan årsskiftet har det även införts en omstridd riskskatt på storbankerna och andra systemviktiga kreditinstitut. Den ska dra in cirka 5 miljarder i år och 6 miljarder per år från 2023.

Enligt storbanken SEB har den inneburit ett behov av att höja bolåneräntor.

Riskskatten har bland annat kritiserats då pengarna inte används för att bygga upp reserver i banksystemet utan går till andra statliga utgifter, som ökade försvarsanslag.

Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.