A-
A+

Pandemin eldar på konstmarknaden

Konst har blivit en attraktiv investering under pandemin. På Sotheby's i London såldes Frida Kahlos 'Diego y yo' nyligen för rekordsumman 320 miljoner kronor. Arkivbild.
Konst har blivit en attraktiv investering under pandemin. På Sotheby's i London såldes Frida Kahlos "Diego y yo" nyligen för rekordsumman 320 miljoner kronor. Arkivbild.
EkonomiTT

Konstmarknaden är stekhet under pandemin, och det är knappast någon tillfällighet att det svenska prisrekordet nyligen slogs.

Men det finns risker med alla investeringar – även konst.

Annons

Annons

Anders Zorns ”Söndagsmorgon” såldes för rekordpriset 35 250 000 kronor i december på Bukowskis.
Anders Zorns ”Söndagsmorgon” såldes för rekordpriset 35 250 000 kronor i december på Bukowskis.
NFT-verket 'AWP Asiimov' av Chris “coriudium” Brown – ett unikt 'skin' som kan användas i datorspelet counterstrike – såldes för 19 000 kronor vid Stockholms auktionsverk i mitten av december.
NFT-verket "AWP Asiimov" av Chris “coriudium” Brown – ett unikt "skin" som kan användas i datorspelet counterstrike – såldes för 19 000 kronor vid Stockholms auktionsverk i mitten av december.

Konstmarknaden blomstrar under pandemin. Många hushåll har fått mer pengar att röra sig med, inte minst de rika – som står för de dyrbara konstinköpen.

Marknaden är jättehet. Folk har gott om pengar och man har bytt upp sig till större boenden och helt plötsligt finns fler väggar att fylla. Man kanske vill sprida sina olika penninginnehav. Då är konst absolut ett sätt att göra det, säger Victoria Svederberg, chef för konstavdelningen vid Stockholms auktionsverk, men tillägger:
Man ska helst inte köpa konst som en investering, här finns i stället andra mjuka värden.

Att investera i konst som ett alternativ till aktier och enbart för att tjäna pengar vänder sig fler konstkännare emot.

Det ses som lite fult att göra det, summerar Erik Wikberg, doktor i ekonomi vid Handelshögskolan, som forskat om konsttrender.

Han konstaterar att åsikten att konst bör köpas med hjärtat och inte utifrån ekonomisk vinning är utbredd. Däremot är priset inte oviktigt. Dels anses det spegla konstnärlig kvalitet, dels – givet att konstverket ökar i värde över tid – är det ett slags betyg på att köparen haft näsa för vad som är kvalitativ konst.

Annons

Annons

Riskfyllt

Men att investera i konst är riskfyllt. Historiskt har prisutvecklingen generellt varit god, men det gäller inte all konst. Vissa typer 1800-talsmåleri säljs i dag för en tiondel av tidigare pris.

Folk tycker det är mossig konst, den gör sig inte så bra i moderna hem, säger Victoria Svederberg.

Men efterfrågan är stark på andra svenska målningar som tillkom i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Nyligen fick försäljningen av en Anders Zorn-målning stor uppmärksamhet, när den gick under klubban för drygt 35 miljoner kronor – svenskt rekord.

Det visar att priset och ekonomin inte är helt oviktigt, säger Erik Wikberg.

Det höga priset är heller ingen slump, då tavlan kvalar in under den typ av verk som anses värdefulla, enligt Andreas Rydén, konstspecialist vid Bukowskis.

Det är väldokumenterade kända verk, som också har alla de kvaliteter vad gäller datering, tekniskt utförande och motiv som marknaden söker och definierar som toppverk, säger han.

Victoria Svederberg inflikar att det är just den här typen av verk som en person med pengar men utan kunskap om konst bör köpa, i fråga om trygga förvärv.

Samtidskonst trendkänslig

När det handlar om vad som säljer och inte pekar forskning på att ljusa färger generellt går bättre än mörka, och porträtt av barn och unga går bättre än porträtt av äldre.

Och de som håller på med jakt föredrar bilder på jaktbyten, man köper inte en tavla på en ko, då vill man hellre ha rävar, säger Erik Wikberg.

När det gäller samtidskonst kan medietrender också bidra till att hajpa. Ett exempel är den värmländske akvarellisten Lars Lerin, som de senaste åren blivit allmänt känd genom film- och tv-medverkan. Men inom samtidskonst är trender generellt svåra att förutspå och galleristerna blir därför viktiga.

Mycket bygger på att man gör en utställning med en konstnär och sedan är förhoppningen att konstnären ska ha etablerats ytterligare – då kommer priserna att gå upp, säger Erik Wikberg.

Dramaturgin kring konstens pris har vuxit sig starkare genom åren, något som bland annat tv-program som Antikrundan och internet banat väg för.

Det har blivit lättare att få tillgång till konstpriser och att jämföra, säger Erik Wikberg.

NFT:er

Teknikutvecklingen färgar också av sig på köpmönstret – det är nu mera full möjligt att sitta i princip var som helst i världen och delta i konstauktioner.

Världen är mycket mindre nu än för 15-20 år sedan, säger Andreas Rydén vid Bukowskis, och understryker att det internationella intresset för skandinavisk konst ökat enormt under det senaste decenniet.

Ett förhållandevis nytt koncept som nu också letat sig in på auktionshusen är så kallade NFT:er (non-fungible tokens) – även kallat kryptokonst, som bygger på blockkedjeteknik.

I mitten av december såldes NFT:er för första gången vid Stockholms auktionsverk. De åtta verk som gick under klubban var så kallade "skins" – unika grafiska uppgraderingar för spelare i datorspelet counterstrike – som designats av kända spelare.

Det var helt andra typer av köpare än vad som normalt är med på auktioner, konstaterar Victoria Svederberg.

Priserna var något blygsamma, i storleksordningen 10 000-20 000 kronor per objekt, och långt ifrån de mångmiljonsummor som fått rubriker det gångna året då NFT-fenomenet omrapporterats.

"Handlar om kvalitet"

Marcus Kinge, konstspecialist vid Bukowskis, menar att det är för tidigt att säga hur NFT:er kommer att påverka konstmarknaden, men påpekar att de höga priserna delvis kan förstås som nyhetens behag.

När det gäller själva konsten som sådan så tror jag att marknaden kommer att lugna ner sig lite.

TT: Hur kommer det sig att folk köper sådant här, är det i rent investeringssyfte?

Jag tror det finns både och, men ser man till klassiskt konst och marknaden så är de här summorna ändå en relativt ny företeelse, säger Marcus Kinge.

I konstkonceptet ligger en inneboende drift att söka sig efter ny teknik för utmana gränserna och finna nya uttryck, menar Marcus Kinge och understryker att NFT:er bör ses som ett tillägg till den befintliga konstscenen, snarare än att de kommer att ersätta något.

I slutändan handlar det ändå om kvalitet. Ett intressant verk av en etablerad konstnär vinner i slutändan.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

1kr_kampanj_bottombar

Prova Premium i en månad för endast en krona.