Putins hot: Kärnvapen om Nato går in i Ukraina

Putins hot: Kärnvapen om Nato går in i UkrainaAlexander Zemlianichenko/AP/TTRysslands president Vladimir Putin anländer till sitt linjetal i Moskva.RysslandTTVladimir Putin hotar med kärnvapenkrig om Nato skickar marktrupper till Ukraina.Sveriges och Finlands anslutning till alliansen tvingar Ryssland att förstärka sin militära närvaro i landets västra delar, hävdade presidenten i dagens maratontal. Mikhail Klimentyev/AP/TTRunt 1 000 personer följde talet på plats i den ryska huvudstaden. Västvärlden försöker att förgöra Ryssland som outtröttligt slåss för sin suveränitet. Det var återigen budskapet när Vladimir Putin på torsdagen höll sitt årliga linjetal till nationen. “Hotet från USA och väst” skapar en reell risk för kärnvapenkrig, hävdade presidenten och framhöll att landets kärnvapen står redo att användas. Han skickade sedan en skarp varning till Nato, i vad som föreföll vara ett svar på den franske presidenten Emmanuel Macrons utspel om att skicka markstyrkor från Nato till Ukraina.Konsekvenserna av ett sådant intrång kommer att bli tragiska. De ska veta att vi också har vapen som kan attackera europeisk mark, sade Putin och fortsatte:Förstår de inte att det är risk för en kärnvapenkonflikt?Tyst om Navalnyj Putin hävdade att Ryssland har övertaget i Ukrainakriget, att ryska soldater avancerar i ett antal områden i Ukraina och “inte kommer att backa”. Han påstod vidare att majoriteten av ryssarna stöttar den “militära specialoperationen”, som Putin konsekvent kallat kriget sedan den fullskaliga invasionen 2022. Linjetalet, som varade i över två timmar, hölls vid en avgörande tidpunkt i rysk politik. Om två veckor väntas Putin väljas om för ytterligare en sexårig mandatperiod i ett presidentval som internationella bedömare dömt ut som en charad. Imorgon begravs dessutom regimkritikern Aleksej Navalnyj, allmänt kallad Putins värsta fiende, vars död Navalnyjs anhöriga och en rad ledare i väst anklagat den ryska regimen för att ligga bakom. Putin har ännu inte kommenterat dödsfallet – så inte heller under torsdagens tal.Direktsändes på bio Under talet lyssnade omvärlden spänt efter utspel om den proryska moldaviska utbrytarregionen Transnistrien, som på onsdagen bad om ryskt “beskydd” mot Moldavien. Analytiker har vädrat oro för att Moskva planerar att annektera regionen, men Putin lyfte inte frågan. Stora delar av årets tal fokuserade på inrikespolitik, ekonomin och sociala reformer. Bland annat utlovade Putin kraftigt ökade satsningar på landets skolsystem. Enligt bedömare var han nödgad att prata om inhemska frågor på grund av det stundande så kallade presidentvalet – ett val där sanna oppositionella krafter förbjudits att ställa upp. Talet direktsändes på gigantiska tv-skärmar i huvudstaden samt på biografer i 17 ryska städer.Mia Holmberg Karlsson/TTFakta: Rysslands presidentval TT Tre politiker från partier i underhuset duman har godkänts som kandidater till presidentvalet i Ryssland den 17 mars: Kommunistpartiets Nikolaj Charitonov, Liberaldemokraternas Leonid Slutskij och Vladislav Davankov från Nytt Folk. Rysslands sittande president Vladimir Putin har godkänts som oberoende kandidat. För dem som inte finns representerade i duman är kandidaturen svår att få till. Något förenklat behöver de samla ihop över 100 000 namnunderskrifter, som sedan granskas oerhört hårt av centrala valkommissionen. I valet 2021 fick i stort sett inga oppositionella ställa upp. Sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina har repressionen ökat ännu mer. Bland andra den uttalade krigskritikern Boris Nadezjdin har stoppats från att ställa upp i valet med hänvisning till “ogiltiga” namnunderskrifter. Källor: UI/Landguiden, AP