A-
A+

Toppelevernas svaghet: Kritiskt tänkande

Patrik Ström är chef för Japaninstitutet på Handelshögskolan i Stockholm.
Patrik Ström är chef för Japaninstitutet på Handelshögskolan i Stockholm.
UtbildningTT

Japan sopar banan med konkurrentländerna i Pisamätningarna. Homogenitet, allvar och drillning i kärnämnen föder framgång – och begränsningar.

Man är sämre på kritiskt tänkande, säger Patrik Ström, chef för Japaninstitutet på Handelshögskolan i Stockholm.

Japaninstitutet på Handelshögskolan i Stockholm grundades 1992 och har sedan dess ett löpande forsknings- och utbildningsutbyte med Japan. Arkivbild.
Japaninstitutet på Handelshögskolan i Stockholm grundades 1992 och har sedan dess ett löpande forsknings- och utbildningsutbyte med Japan. Arkivbild.

Japan hör, liksom flera östasiatiska länder, till toppen i Pisamätning efter Pisamätning. Länderna, säger Patrik Ström, har liknande utbildningssystem och syn på studier.

Man drillas väldigt tidigt in i att det är resultat som gäller i förhållande till vilka möjligheter som ges senare i livet. Från att komma in på rätt skola som tar en till de bästa universiteten och vidare till jobb på rätt företag.

Stort fokus läggs på matematik, naturvetenskap och läsförståelse – och på testsituationer i sig.

Eftersom prov är helt avgörande för att komma in på rätt skolor så har man en kultur av att träna inte bara på det du ska lära dig på provet utan också på själva testmomentet.

Utbildning präglas helt enkelt tidigt av stort allvar.

Sedan kan man resonera kring effekterna av den pressen på barn och ungdomar och om det på lång sikt är det som skapar välfärd.

"Servicetjänst"

OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher kopplar Sveriges svaga Pisaresultat till stökiga skolmiljöer och en syn på utbildning som en "servicetjänst".

Elever är passiva konsumenter, lärare är servicepersonal och föräldrarna kunder. Men utbildning fungerar bara när alla berörda parter engagerar sig, tar ansvar, sade han till TT i december.

I Japan åtnjuter läraren en socialt uppburen position. I kombination med ett samhälle som genomsyras av respekt för äldre bidrar det, enligt Patrik Ström, till en skola som präglas av disciplin och ordning.

I sammanhanget bör nämnas att Japan till skillnad från Sverige är etniskt homogent. Några större problem med barn som inte får med sig språket hemifrån existerar således inte.

Japanska lärdomar

Sverige kan dra lärdom av Japan. Men även Japan både kan och vill lära av Sverige.

Det finns en väldig nyfikenhet på de kreativa delar som finns i det svenska systemet. Här startas intressanta nya företag och man ser att det sker något i kreativiteten som finns i ekonomin och samhällsstrukturen som man kanske inte ser i Japan.

Svenska elever uppmuntras tidigt att tänka kritiskt, något som är ovanligare i Japan, enligt Ström.

Om man jämför studenterna vi har från Japan, men även andra delar av Asien, så är de inte vana vid att ifrågasätta vad läraren säger medan våra studenter hela tiden frågar och är betydligt mer redo att diskutera.
Samtidigt blir det svårt att diskutera om man inte har gedigna kunskaper.
Gillade du artikeln? Dela den med dina vänner.

Annons

Annons

Annons

Annons

Be om att bli uppringd

Mejla oss

Prova Premium i en månad för endast en krona.