Fira lucia i kärlek - mot hatarna

En ljus dag – för samtidigt på just Facebook dyker Mattias Ronges bloggpost upp: ”Invandringen räddade mitt liv”. Den är fyra år gammal på dagen, men känns brännande aktuell. Mattias skriver bland annat med utgångspunkt från sin svärfar Martin som misshandlades grovt, kränktes och sattes i fängelse i Uruguay på grund av sin politiska övertygelse. Martin tvingades fly till Sverige med sin dotter Monica, som sedermera blev Mattias fru och mor till tre av våra underbara barnbarn. Här ett citat ur Mattias blogg:

”När vi diskuterar att säga nej till fortsatt invandring så är det min svärfar och mina döttrar jag tänker på. Att vi säger nej till nästa generation av utsatta människor som vill ha en möjlighet att få det bättre, som vill skapa en annan framtid.

Vi säger också nej till min pappa, som kom hit som invandrare tillsammans med sin ungerska mor 1953. Vem visste, när min farmor kom med sin mörkhåriga unge i famnen, att han skulle bidra till Sveriges tillväxt? Vem visste att min gammelfarmor skulle bli nästan hundra år gammal genom whisky och drömmar och att hon skulle belasta den svenska hemtjänsten under decennier? Eller att hon aldrig skulle lära sig svenska och att hon skulle glömma bort sitt ungerska modersmål? Vem visste att min svärfar skulle bli en viktig vuxen förebild för bråkiga ungdomar i Dalen? Vem visste att deras ankomst under olika årtionden och anledningar var förutsättningen till att mina döttrar skulle födas? Ingen visste. Inget formulär kunde visa det, eftersom vi inte på förväg kan säga vem som kommer att vara “viktig” för landet eller på vilket sätt.

Så. Om Sverigedemokrater vill ha färre invandrare försvinner också min far, min svärfar, min fru, jag, mina döttrar och tusentals andra som ser utländska eller svenska ut, som har välbetalda jobb, och som är arbetslösa. Invandringen är ett paketerbjudande och det går lyckligtvis inte att välja ut och välja bort människor vid vår gräns som om de var bitar i en chokladask. Vi måste ha en generös invandringspolitik, för vi kan inte på förväg veta vad det kostar oss att säga nej.”

Jag är omåttligt stolt över våra tre söner som är humanister, antirasister och som alla (av en händelse) lever ihop med kvinnor som kommer från länder där människor jagats och tvingats fly på grund av förföljelser för politiska övertygelser.

      LÄS MER: Därför ger jag aldrig i tiggarmuggen

Jag hoppas och tror att när rasisterna nu gett sig på en liten kille och skrämt hans familj från vettet så får det vara nog! En massa människor, bland andra min vän Elaine Eksvärd och kulturministern Alice Bah Kuhnke, är ute och slåss mot rasismen på nätet. Elaine lanserade hashtaggen #JagärLucia. Stöd gärna den om ni finns på Facebook och också tycker rasismen har gått för långt! Heder åt alla de unga och gamla, kvinnor och män, skäggiga och skägglösa, som lagt upp en Facebook-bild på sig själva med luciakrona och Elaines hashtagg på “Fejjan”. De är hjältar! De visar att det är vi humanister som är den tysta majoriteten – inte den aggressivt gapande och hatande nätmobb, som försöker kidnappa det som är svenskt och göra det fult, intolerant och trångsynt.

Journalisten Gellert Tamas har skrivit en bok om hur vi alla tenderar att ducka för de aggressiva fascisterna, ”Hatet i Sverige”. Så brännande aktuell, tajmingen kunde inte varit bättre! Köp den och läs! Ge bort i julklapp!

I min krönika Med pannben av pansarplåt går det inte att diskutera, som var dedikerad just till alla Sverigedemokrater, fascister och rasister som det bara inte går att diskutera med, skrev jag:

”Kanske var en bidragande orsak till Hitlers förödande framgång alla de som inte orkade stå emot råskället och allt det tvärsäkra. Alla som använder sin demokratiska rätt att vägra bidra till att göra Sverigedemokraterna rumsrena är värda en eloge.”

Jag blir mer och mer isande förvissad att vi nu upplever en ”déjà vu” från 1930-talet. Det våras för Hitler. Alla vi som tenderar att bli tysta inför allt gap och bråk måste ta tillbaka vårt land och göra det varmt, demokratiskt och generöst igen.