Mutbrott fortsätter att vara ett växande problem i Sverige, samtidigt som sambandet med penningtvätt blir allt starkare.

Mest läst i kategorin
Parul Sharma, generalsekreterare för Institutet mot Mutor, menar att det finns flera tydliga riskzoner och strukturella problem som behöver adresseras.
Det förklarar hon i studion.
Gränslandet mellan privat och offentlig sektor
En av de största riskzonerna för mutor är där den privata och offentliga sektorn möts. Det är ofta där ansvar och kontroll brister.
“I mötet mellan offentlig sektor och privat sektor så ser vi att det förodas väldigt mycket mutor och korruption i allmänhet”, säger Sharma.
Dessutom finns ett stort mörkertal, många mutbrott upptäcks aldrig eller anmäls inte.
Det försvårar möjligheterna att agera förebyggande på bred front.
Senaste nytt
En förändrad brottsbild
Bilden av den typiska mutbrottslingen har förändrats. Enligt Sharma har de blivit både yngre och modigare:
“Jag brukar säga att mutbrottslingen i Sverige har blivit modigare dessvärre. De har också blivit yngre.”
Trots det är majoriteten fortfarande män.
I de flesta fall handlar det om personer i chefspositioner där någon från den privata sidan erbjuder något till en person inom offentlig verksamhet.
Sharma påpekar också att de mutbrott som faktiskt anmäls ofta rör mindre summor, även om de kan ha stor inverkan på tillit och affärsrelationer.
Utsatta branscher för mutbrott
Vissa sektorer sticker ut som särskilt riskfyllda. Bygg- och fastighetsbranschen pekas ofta ut i både mut- och penningtvättsfall.
“Fastighetsbranschen är en sådan här grigen bransch, brukar jag skämsamt säga, som syns inom alla sina ekonomiska oegentligheter som en högrisk bransch”, säger Sharma.
Mäklarbranschen har också uppmärksammats, liksom delar av den juridiska professionen.
”Även advokater och jurister har setts som väldigt starka kriminella aktörer för i frågor som rör penningtvätt.”
Vänskapskorruption som risk
Kopplingen mellan korruption och penningtvätt är tydlig.
Sharma beskriver hur korruption ofta fungerar som en möjliggörare för att illegala pengar ska kunna tvättas in i systemet. Det behöver inte alltid vara uppenbara lagbrott – ibland handlar det om relationer som urholkar objektiviteten.
”I över 30 procent av fallen så ser vi nära vänskapsrelationer som har pågått under flera år och resulterat i grova mutbrott.”
Hon kallar det ibland för “legal korruption”, där lojaliteter långsamt förskjuts inom affärsrelationer eller genom vänskapsband som går över gränsen.
Vad kan företag göra?
Företag har ett stort ansvar att förebygga mutor och oegentligheter. Sharma lyfter fram två konkreta åtgärder:
“Det första är att titta på vilka riskbefattningar ni har internt i organisationen och på företaget.”
“Det andra är: försök att diskutera vad en otillåten påverkan skulle kunna innebära på ditt företag.”
Genom att skapa en kultur där frågor om lojalitet, ansvar och påverkan diskuteras öppet, kan företag rusta sig bättre mot både mutbrott och penningtvätt.
Se även:
Hotet om strejk inom vården – privata aktörer pressar personalen. News55
Kollektivtrafik: Hur långt i Sverige reser du för en hundralapp? News55

Julia Lundberg har arbetat på både Dagens PS och Realtid med ekonomijournalistik tidigare. Som skribent News55 fokuserar hon på alla ämnen som berör seniorer. Inte minst ekonomi och privatekonomi, men även hälsa, husdjur, familj och det goda i livet.

Julia Lundberg har arbetat på både Dagens PS och Realtid med ekonomijournalistik tidigare. Som skribent News55 fokuserar hon på alla ämnen som berör seniorer. Inte minst ekonomi och privatekonomi, men även hälsa, husdjur, familj och det goda i livet.