Räkmackor och abborre på coronasäkrad kryssning

Många var skeptiska, full respekt för det. Ska seniorer verkligen ge sig ut på galej nu? Klarar ett kryssningsfartyg myndigheternas restriktioner? Och går det att njuta av mat, dryck och andra upplevelser när så mycket inte är som vanligt?

Vi provade en båt som jag vanligtvis jobbar på – med intervjuer – men nu ville jag åka som vanlig, betalande passagerare. Är förstås part i målet, men jag var nyfiken på hur min gamla arbetsplats ser ut under den här speciella tiden (all underhållning är inställd nu, och man vet inte när den kan börja igen).

Där det vanligtvis är 500-1.000 passagerare tar man nu bara ombord ett mindre antal. Vi var kanske 300 den här gången, och det var gott om plats i solen på akterdäck och långt mellan gästerna som åt hamburgare och räkmackor med gott avstånd till varann.

Under en promenad på båten kom vi aldrig nära någon medresenär, vilket kändes både bra och lite märkligt. Dessutom kunde man inte gå många steg utan att träffa på flaskor med handsprit. Den kunde man frossa i. Och i taxfreebutiken släpptes folk in i omgångar.

Vi var särskilt nyfikna på middagen på återresan (båten vänder i Mariehamn, och det är ingen avstigning där). À la cartematsalen var stängd och den stora buffén indragen. Det som serverades var en trerättersmiddag med skagenröra, oxfilé eller åländsk abborre med olika såser, grönsaker och valfri potatis samt jordgubbar och glass.

Kockar stod bakom stora skärmar och la upp det man pekade på, iförda gummihandskar. I den stora matsalen satt gästerna strikt utspridda.

Sannerligen en annorlunda kryssning. Jag ska avstå från att recensera mat och service, eftersom jag alltså har jobbat ombord med jämna mellanrum – men vi kunde konstatera att det gick att hålla tvåmetersavstånd till andra resenärer. Godkänner du det, Tegnell?