Vi är ganska mycket marionetter för våra hjärnors biokemi och hur nivåerna av olika signalsubstanser ser ut styr hur vår aptit påverkas av känslomässiga kriser.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 24 okt. 2024Publicerad: 24 okt. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
När vi föds är sammansättningen av signalsubstanser i våra hjärnor unik och de som exempelvis föds med låga nivåer av serotonin och dopamin har ökad risk att tröstäta, det skriver Hemmets Journal.
Fångade i våra gener
Mättnadshormonet leptin och hungerhormonet ghrelin kan också vara olika starka och lättstörda redan när vi föds.
“Vi är fångade av våra gener på många sätt. Men hjärnan är också bra på att komma ihåg vad som har lindrat känslomässig stress förut”, säger Charlotte Erlanson-Albertson till Hemmets Journal.
Hon är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet och har skrivit boken Hunger och mättnad.
Hon förklarar vidare att om hjärnan minns att choklad tidigare har lindrat vår känslomässiga stress och hjälpt upp vårt humör kan den skicka sug efter choklad.
På så sätt kan vi också stärka sambanden så att det på sikt kanske behövs ännu mer choklad för att vi ska få samma lugnande effekt.
ANNONS
Senaste nytt
Förberedda för svält
ANNONS
Vårt belöninssystem är inblandat i mycket av vårt ätande, när vi gör något som gagnar vår överlevnad, som att äta, känner vi tillfredsställelse.
Vi är dessutom väl förberedda på svält och kan därför frossa i mat, som en del av vår överlevnadsstrategi.
“Vi kan tänja ut matsäcken ganska mycket om vi får chansen, till exempel om jaktlyckan varit god, och den förmågan har vi kvar idag. Man ska också komma ihåg att ‘stress’ i vår tidiga historia var väldigt kopplat till just ‘risk för svält’, så det finns en logik i att många äter mer i oroliga tider”, säger Charlotte Erlanson-Albertson till Hemmets Journal.
Det kan alltså kännas tryggt för oss att bunkra mat i kroppen.
Två strategier
Psykologer brukar säga att människor vid stora kriser framför allt följer två olika spår, de blir antingen problemfokuserade som de som preppar, bunkrar och förbereder.
Det andra spåret är att fokusera på att mentalt hantera de känslor krisen orsakar och lugna oss med exempelvis humor, positivt tänkande eller andlighet.
Charlotte Erlanson-Albertson tror att de som har svårt att äta under känslomässigt svåra tiden kanske omedvetet har valt att prioritera dessa mentala strategier.
ANNONS
“Det tar ganska mycket energi av kroppen att äta och ta hand om mat, så på ett sätt är det också smart att äta mindre under press. Även de som äter vid stress brukar ändå välja bort de allra tyngsta måltiderna. Det är inte kålpudding man blir sugen på utan mer kakor och snacks”, säger hon till Hemmetrs Journal.
Problemet med snabbmat
I svåra tider är sådana ultraprocessade livsmedel den bästa trösten för många för de livsmedlen stimulerar vårt belöningssystem maximalt, vår hjärna upplever just kombinationen av sött, salt, fett och krispigt som ett ovanligt och exklusivt fynd.
Det är just det som är problematiskt med snabbmat, våra hjärnor älskar den, men den är onyttig för våra kroppar på grund av alla kalorier och kemikalier.
Livsmedelsindustrin har lärt sig att tillverka mat som våra hjärnor har svårt att motstå och det kan också bidra till att många tröstäter vid stress, skriver Hemmets Journal.
Välj rätt kost – må bra och slipp inflammation
När vi tröstäter tar vi ofta till sådant som kan orsaka inflammation i kroppen, det finns dock livsmedel som är antiinflammatoriska. Här är några av dem.
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
