Visst är kost och träning viktigt för att vi ska hålla oss friska, men god existentiell kondition kan också stärka vår hälsa och hjälpa oss leva längre.
Mest läst i kategorin
Cecilia Melder, doktor i religionspsykologi med inriktning existentiell folkhälsa, säger att vi mår bra av att prata om det som verkligen är viktigt i livet, det skriver Senioren.
Hon har utvecklat kurser i existentiell hälsa som hon leder eftersom hon vill propagera för själen.
Enligt henne mår många allt sämre, både fysiskt och psykiskt, de känner existentiell vilsenhet, känner att de inte hör till eller saknar mening med livet.
Ger högre livskvalitet
För att rusta oss för livets svåra stunder och för att bli bättre på att se och njuta av livets vackra stunder behöver vi prata om de stora frågorna, om livet, meningen och döden.
“Människor som har hög existentiell hälsa har längre livslängd och högre livskvalitet visar studier generellt. Forskning har till och med sett förändringar ned på cellnivå. Mår du bra i själen påverkar det exempelvis både immunförsvar och blodtryck positivt”, säger Cecilia Melder till Senioren.
I slutet av förra århundradet gjordes flera stora internationella studier om vad som påverkar människors hälsorelaterade livskvalitet och då fann forskare att den existentiella biten är väldigt viktig.
Sambandet mellan att må väldigt bra och hög existentiell medvetenhet är tydligt. Utifrån det beslutade Världshälsoorganisationen, WHO, att göra en enkät för att mäta människors existentiella hälsa i relation till deras hälsorelaterade livskvalitet.
Senaste nytt
Åtta teman
Enkäten blev klar 2002 och WHO fann åtta teman; enligt Senioren är de förundran, harmoni, helhet, hopp, kontakt, meningsfullhet, personlig tro och styrka.
Förundran handlar om att låta sig hänföras av livet och hitta tillbaka till den känsla man kunde känna som barn.
Harmoni är att känna att vi får vara precis som vi är och att vi exempelvis inte måste prestera som vi gjorde när vi var yngre, samt att hitta en inre frid och sammanhang vi trivs i.
Helhet, både fysisk och psykisk, handlar om att acceptera sig själv, både sina svaga och sina starka sidor och sin ålder, att sluta jämföra sig och att lyssna på sina signaler.
Hopp, det hjälper oss att må bättre om vi försöker känna optimism inför livet.
Kontakt handlar om att känna att vi är en del av någonting större, att göra någonting för andra och synliggöra sin egen funktion i världen.
Meningsfullhet, temat blir lättare om vi skiljer på meningen med och meningen i livet. Vi kan träna på att se vad vi gjort i dag som är meningsfullt för oss själva och för andra.
Personlig tro handlar om att ha en egen orienteringskarta, den kan vara sammansatt av flera religioner eller av tankar från förebilder och vänner.
Styrka är när känslan att vi finns i ett större sammanhang ger kraft och perspektiv i våra egna liv, tillsammans med andra skapar vi någonting större.
Viktigt att kunna uttrycka sig
Cecilia Melder säger att även om vi inte vet exakt vad som gör att människor som har någon sorts tro mår bättre kan vi använda olika aspekter av existentiell hälsa för att jobba med de olika beståndsdelarna.
På hennes kurser förs samtal om de åtta teman som WHO fann i sin enkät och en viktig del av existensiell hälsa är att ha ett språk och kunna uttrycka sig och tala om sådant vi människor tänkt på sedan urminnes tider.
Det kan handla om sådant som varför vi finns till, om det finns någon högre mening och vad den i så fall är eller vilken uppgift just vi har.
“För att få i gång ett samtal kan man behöva hämta inspiration utifrån. Läsa dikter man tycker om eller som berör, sångtexter som lyfter något viktigt eller läsa olika religiösa och andliga texter. Vi behöver öppna dörrarna in till de existentiella frågorna och se livet för vad det är. Att det har både ljusa och mörka sidor”, säger Cecilia Melder till Senioren.
Bitterhet är bra
Cecilia Melder menar att det är sunt att få känna sig bitter över att livet kanske inte blev som man tänkt, att träna sin existentiella spänst handlar om att se livet för vad det är och förlika sig med det och med att det inte blev som vi tänkt.
Hon säger att vi inte kan påverka allt, vissa saker är som de är och så får de vara. Vemod är en annan känsla som det är viktigt att omfamna, hon menar att det är bra och hälsosamt att känna vemod.
“Vi påminner oss om livets villkor och att prata om vad som är viktigt på riktigt. Det mår vi bra av”, säger hon till Senioren.
Pension – en djupt existentiell fråga
Att ta ut sin pension är inte enbart ett ekonomiskt beslut, det är också en existentiell fråga om mening, samband och identitet.
ANNONS