Nedstämdhet. Trötthet. Utanförskap. Tre symtom på psykisk ohälsa som just nu ökar i Sverige. Nu kommer ännu en rapport som lyfter fram en särskilt sårbar grupp.
Jennie Nysted
Uppdaterad: 28 nov. 2024Publicerad: 28 nov. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
År 2024 har en ny beklaglig toppnotering nåtts och den rör den svenska folkhälsan. Eller ska vi kanske säga bristen därav?
Det var nämligen inga muntra siffror som nyligen publicerades när Försäkringskassan redogjorde för utvecklingen inom psykisk ohälsa.
Enligt deras beräkningar har antalet stressrelaterade sjukskrivningar i landet tvärtom fortsatt att öka. Går vi till siffrorna innebär det en ökning från 34 700 under våren 2019, till 43 500 under samma period 2024 – en ökning på 25 procent.
Kvinnor mer drabbade än män
Som värst drabbade är kvinnor, som även är överrepresenterade när det kommer till utbrändhet.
Problem som i hög grad kan härledas till frågor kring jämställdhet och inkludering, vilket skapar långvariga brister i arbetsmiljön.
Och det kan börja tidigt. Särskilt om du tillhör en redan utsatt grupp.
ANNONS
Senaste nytt
Barn med funktionsnedsättning mår sämre
ANNONS
Att exkludering har många ansikten visar om inte annat en ny rapport från Statistiska centralbyrån, SCB, som tittat närmare på skillnader i levnadsförhållanden mellan barn med funktionsnedsättning och deras jämnåriga.
Här framgår det att många barn med funktionsnedsättning, eller annat långvarigt hälsoproblem, i högre grad än andra barn har lägre självskattat välmående.
De är mindre nöjda med sig själva, och rapporterar oftare sömnproblem samt trötthet i skolan.
Flickor ledsna och nedstämda
Vidare visar SCB:s rapport att hälften av flickorna med funktionsnedsättning ofta, eller för det mesta, känner sig ledsna eller nere, jämfört med 36 procent av övriga flickor.
För pojkar är motsvarande siffror 22 procent för de med funktionsnedsättning och 13 procent för övriga.
Problem som inte sällan tar sin början i klassrummet.
Otrygga och sårbara
ANNONS
Endast 65 procent av pojkar med funktionsnedsättning känner sig mycket trygga i klassrummet, jämfört med 76 procent av andra pojkar.
För flickor med funktionsnedsättning är siffran ännu lägre, 47 procent, jämfört med 53 procent bland övriga flickor.
Saknar stöd
En större andel barn med funktionsnedsättning upplever även att de bemöts illa av både lärare och elever i skolan. Flickor uppger också att de inte får samma stöd från lärarna.
Liknande mönster framkommer när det gäller tryggheten på skolrasterna, på vägen till och från skolan. Resultat som sammantaget bekräftar att den psykiska ohälsan letat sig ned till samhällets yngsta och utsatta.
Så definierar SCB funktionsnedsättning
SCB utgick från frågan om barnen har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem.
Till exempel diabetes, allergi, eksem eller ADHD, som fastställts av läkare.
Utifrån denna avgränsning framkom det att 26 procent av barnen i åldern 12–18 år har en funktionsnedsättning.
Det motsvarar omkring 868 000 barn, lika många flickor som pojkar.
(Källa: SCB)
Mer om psykisk ohälsa:
Svart på vitt: Så bedrövligt mår svensken. News55
ANNONS
Så mycket kostar psykisk ohälsa. Dagens PS
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Jennie Nysted
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
Jennie Nysted
Redaktionschef på Dagens PS som bland annat bevakar världen, företag och privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
