Anpassningen av våra bostäder räcker inte till för att möta äldre och deras skiftande behov, visar en ny studie.


Mest läst i kategorin
En ny avhandling från Lunds universitet visar att lagen som reglerar tillgänglighet i hem är för vag, och att det ofta blir upp till varje kommun att själva avgöra vilka krav som verkligen ställs, skriver Senioren.
För dem som drabbas, den dag man börjar märka av rullatorn vid dörren eller kämpar med att se ledsna kontraster i trapphusen, blir resultatet ojämnt och ibland otillräckligt.
Christina Löfvendahl har talat med bostadsanpassare i fem olika kommuner – från Perstorp i söder till Östersund i norr – och sett hur både nya projekt och renoveringar stannar av just där det behövs mest: hissar uteblir, dörröppningar förblir smala och färgsättningen i badrum lämnar synskadade utan ledstång som hjälper handen att hitta rätt.
Trots goda intentioner går de lokala lösningarna sällan ihop till en sammanhållen strategi, och allt för ofta blir de äldres egna röster och erfarenheter från familj och anhöriga den enda vägledningen i planeringsarbetet.
MISSA INTE: Så sparar du smart som pensionär – utan att snåla på livet
Samarbeta för tillgänglighet för äldre
Christina Löfvendahl har intervjuat bostadsanpassare i fem kommuner: Eslöv, Perstorp, Vänersborg, Örebro och Östersund. Gemensamt för alla är att de i dag har olika former av samarbete med bostadsbolag, vårdinstanser och pensionärsorganisationer.
Det har lett till insatser som förbättrad belysning i trapphus, installation av stödhandtag och uppsättning av rökdetektorer i korridorer.
Samtidigt pekar Christina Löfvendahl på att prioriteringsdiskussioner om handlingsprogram behöver intensifieras. Ofta sätts resurserna in punktvis, istället för i en helhetsplan som tar hänsyn till helårshållbarhet.
En sammanhållen strategi kräver regelbundna möten mellan planarkitekter, socialtjänst och representanter för äldre – gärna via kommunala råd där pensionärsföreningar medverkar.
Att inkludera anhöriga i planeringsarbetet är också avgörande. När familjer har god kännedom om enskilda äldre personers vardagsutmaningar kan de bidra med värdefulla perspektiv – exempelvis var det behövs halkskydd i hallen eller extra utrymme för rollatorn.
MISSA INTE: Katten Pepsie kan få evigt hem i Bagarmossens tunnelbana
Senaste nytt
Fysiska hinder i bostäder för äldre
Christina Löfvendahls avhandling kartlägger en rad återkommande problem i både äldre och nybyggda bostäder. Vanligast är trösklar som hindrar rullstolsburna eller rollatoranvändare, smala dörröppningar som inte möter kraven för hjälpmedel och brist på hiss i flerbostadshus.
Andra hinder är badrumsinredning placerad i fel höjd, vilket försvårar hygienrutiner, samt otillräckligt vändutrymme i kök och hall. En fungerande hemtjänst kräver fri passage – utan den riskerar äldre att bli bundna till rummet, med ökade behov av institutionaliserad vård i förtid.
Byggnadsteamen måste därför i detalj planera plankartor med måttsatta utrymmen.
Standardmåttet bör vara 90 centimeter i dörröppningar och minst 150 centimeter i fria ytor för att klara de flesta hjälpmedel. I hyresrätter kan mindre justeringar som flyttbara handtag och halkfria mattor ge stor effekt.

MISSA INTE: Lurade flygbolagen: Reste gratis 120 gånger på falsk personalbiljett
Planera tidigt och dela ansvar
Christina Löfvendahl understryker att alla en dag blir äldre med behov av stöd. Förhoppningen är att människor redan i 60-årsåldern börjar planera långsiktigt: byta ut områden i hemmet som lätt blir riskzoner, som badrum och trappor, och installera smart belysning som tänds automatiskt i mörker.
Kommunerna har huvudansvaret för att erbjuda anpassningsstöd. Men individen kan förbereda sig genom att kontakta byggnadsnämnden vid flytt eller renovering, begära ut ritningar och rådgöra med arbetsterapeuter. Att känna till vilka bostäder i området som har hiss eller nivåfria entréer kan vara avgörande vid val av hem.
Genom tydligare lagkrav, fördjupat samarbete och tidig individuell planering kan allt fler äldre bo kvar i sina hem, leva aktivt och behålla självständigheten långt upp i åren.
“Förr eller senare blir vi alla äldre med risk för beroende av stöd”, avslutar Christina Löfvendahl.
Läs mer om ekonomi:
Fortsatt amorteringskravet för bolån – ekonomen: “Klokt”
Småsparare rustar för en sommar med vild börs
Pressen på arbetsplatserna – rekordmånga blir sjukskrivna

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.