Att hantera atopiskt eksem kräver tålamod, men med rätt kombination av behandlingar och livsstilsanpassningar kan du minska klådan och få bättre kontroll över din hud.


Mest läst i kategorin
Atopiskt eksem, även känt som atopisk dermatit, är en kronisk hudsjukdom som orsakar torra, kliande och ibland vätskefyllda utslag, skriver 1177. Klådan kan bli så intensiv att den stör sömnen, koncentrationen och livskvaliteten. Men det finns flera strategier som kan hjälpa dig att bryta den frustrerande “klåda-klia”-cirkeln, skriver Health.
Torr hud är ett vanligt kännetecken vid atopiskt eksem, ofta på grund av en försvagad hudbarriär. Att smörja in huden med feta, parfymfria krämer eller salvor – gärna två gånger om dagen – kan hjälpa till att hålla fukten kvar och minska klådan. Bäst effekt får du om du återfuktar direkt efter dusch eller bad.
MISSA INTE: Förkylning, pollen eller covid? Så känner du igen symtomen
Lindra med kyla eller bedövande krämer
En kall, fuktig kompress kan snabbt ge lindring vid akut klåda. Blöt en tvättlapp i kallt vatten, krama ur och lägg på det drabbade området. Avsluta med att applicera fuktighetskräm ovanpå för att “låsa in” effekten.
Sedan finna även receptfria eller receptbelagda krämer som innehåller ämnen som tillfälligt bedövar huden, till exempel lidokain. Dessa kan användas för att minska känslan av klåda, men bör användas med försiktighet och enligt anvisning.
Senaste nytt
Beteendeterapi och stresshantering
Så kallad “habit reversal” är en form av kognitiv beteendeterapi där man lär sig att känna igen och bryta automatiska kliande beteenden. Tekniken kan utföras tillsammans med en terapeut och inkluderar metoder som distraktion och mindfulness.
Något som alla som har eksem vet är att stress kan förvärra det. Att sova ordentligt, praktisera meditation eller yoga, begränsa skärmtid och göra avslappnande aktiviteter kan minska den inre stressen och därmed lindra symptomen.
Ljus- eller EMDR-terapi
UVB-ljusbehandling kan vara effektiv för vissa personer med svår klåda. Behandlingen sker ofta på hudklinik och kan ge märkbar förbättring efter några veckor. Den exakta mekanismen bakom effekten är inte helt klarlagd, men man tror att UVB påverkar nervsignaler i huden.
Eye Movement Desensitization and Reprocessing (EMDR) används vanligtvis vid PTSD, men vissa studier antyder att terapin även kan minska kliande vid atopiskt eksem genom att öka kroppskontrollen och igen – minska stress.
Tvättmedel och havre
Vanliga tvättmedel och sköljmedel kan innehålla ämnen som irriterar känslig hud. Använd produkter utan parfym, och skippa gärna sköljmedel helt. Det kan också vara en bra idé att klippa bort etiketter i kläder och tvätta nya plagg innan du använder dem.
När klådan ändå är framme kan man testa en välkänd huskur – havre. Kolloidalt havre (havre som finmalt pulver) verkar enligt en artikel publicerad i Journal of Drugs in Dermatology lugnande för huden. Man kan ha det i badet eller som salva för att återfukta huden, minska inflammation och skydda hudbarriären.

Blekmedelsbad och vaccinering
Att tillsätta en liten mängd blekmedel till badvattnet (0,5–1 dl till ett fullt badkar) i tio-minuters-bad några gånger i veckan kan minska bakterier på huden och därmed lindra inflammation. Rådfråga gärna läkare innan du testar detta hemma.
För personer med allergisk komponent i sitt eksem – exempelvis mot damm eller pälsdjur – kan allergivaccination övervägas. Effekten varierar dock, och metoden bör utvärderas i samråd med läkare.
När kliandet går för långt
Upprepad klåda kan leda till sår, infektioner och ärrbildning. Om du får rodnad, svullnad, var, feber eller ökade besvär trots behandling, bör du söka vård.
Vid svårare eksem kan läkemedel som kortisonkrämer, immunhämmande salvor (t.ex. Protopic), PDE4-hämmare (Eucrisa), biologiska läkemedel (Dupixent) eller JAK-hämmare (Opzelura) vara aktuella. Dessa skrivs ut av läkare och skräddarsys efter individens behov.
Läs mer:
Oväntat: “Andliga” kristaller i Sverige gynnar talibanerna
Balearerna sätter stopp för “selfieturism”
Transparenta solceller – vägen till självförsörjande byggnader
Demografisk kris förändrar Sverige och dess uppbyggnad i grunden

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.

E55:s ekonomijournalist Paulina Monzón har en gedigen erfarenhet inom svensk journalistik, och har jobbat för både Rapport och Stockholmsnyheterna på SVT Nyheter samt Utrikesdesken på Sveriges Radio. Med erfarenhet av att ha jobbat både som breakingreporter och att göra reportage ute i fält, har Paulina Monzón bemästrat att göra sina artiklar rappa, pedagogiska och aktuella. Hon har alltid läsarupplevelsen och nyttan i fokus.