Det är urbota korkat att inte värdera erfarenhet

Naturligtvis lyssnade jag på och lärde mig av de som funnits i parlamentet tidigare, de som var rotade i erfarenheter. Och parlamentet formligen svämmade över av kunskap som verkligheten i 28 länder givit.

      LÄS MER: “Ålder värdesätts högre här”

Där fanns frihetens och antikommunismens triumfator från Litauen, Vytautas Landsbergis. (Vi firade för övrigt hans 80-årsdag i Bryssel). Sloveniens förste premiärminister, Lojzse Peterle, som tog över när kommunismen motades bort från maktens korridorer, visste att berätta om hur en liten nation på Balkan orkade och klarade av att skaka av sig diktaturens bojor. Tune Kelam, som i största hemlighet var en av ledarna i vårt grannland Estland, när landet tog sig ur ockupationen och blev en fri självständig stat, hade grundligare insikt än de flesta, när Ukraina ockuperades av ryssarna.

Vem skulle bättre än dessa ha kunnat analysera och ge oss kunskap och perspektiv inför alla de tusen frågor som framtiden haft och har att ta itu med?

Jodå, tyskar och fransmän och holländare … som varit med från början, från 1945, och som dessutom upplevt fasorna under andra världskriget, kunde som inga andra lotsa den europeiska politiken framåt.

      LÄS MER: Politikerna som vill bryta åldersdiskrimineringen

Det är självklart att många unga parlamentariker vitaliserade debatter och analyser, men kom inte och påstå att något kunde väga upp den kunskap och erfarenhet som ovan nämnda personer och många andra bestod med.

Man ska akta sig för överord men det är urbota korkat, för att nu vara modest, att inte – i alla sammanhang –  värdera den visdom som erfarenhet ger.

Nej, det finns ingen av oss som ”fallit för åldersstrecket – detta vedervärdiga uttryck – som inbillar sig att 25-åringar ska ha erfarenhet. Det kan de ju inte ha! Men att be 65-67-åringar att de ska stiga av tåget, det är, som sagt, korkat och befordrar varken hälsa eller välstånd.

      LÄS MER: Kända 55-plussar i gemensamt upprop: “Börja prioritera erfarenheten!”

Bygg gärna ut högskoleväsendet och kalla om så önskas högskolor för ”university”, det lär ju vara tillåtet. Men vare sig här eller där i riket kan det undervisas om just erfarenhet.

Och förresten, när det ordas om jämställdhet – synnerligen angeläget – hur kan det då komma sig att det så gott som aldrig diskuteras att jämställdhet inte existerar mellan de som kommit upp i åren och de som påbörjat sina karriärer? Titta på representationen i riksdag och regering, inte har partierna sett till att proportionalitet gäller mellan yngre och äldre. Det är dumt, menar jag, ur alla perspektiv.

      FLER NYHETER: Mer för dig med livserfarenhet