Sverige hamnar sist på listan – hög skatt för svenskar i utlandet

Direkt eller dubbel skatt

Forskning visar att direktinvesteringarna mellan länder med skatteavtal är upp till 21 procent högre än mellan länder som saknar avtal, skriver Svenskt Näringsliv.

Trots det har Sverige i 25 år tappat fart i förhandlingstakten. Den nya rapporten är den tredje i ordningen – och slutsatsen är densamma som 2010 och 2014, fast siffrorna har försämrats ytterligare.

81 skatteavtal – och 95 länder utan

Sverige har i dag 81 skatteavtal och hamnar på plats 11 av 15 jämförda länder. Det finns 95 länder som minst ett konkurrentland har avtal med men där Sverige saknar ett – bland dem Förenade Arabemiraten, Portugal, Grekland, Marocko och Kuwait, skriver Svenskt Näringsliv. Storbritannien leder listan med 136 avtal.

Ännu sämre ser det ut på underhållssidan. Sedan år 2000 har Sverige undertecknat 22 avtal och protokoll – det lägsta antalet av de 15 granskade länderna. Schweiz har undertecknat 96 under samma period.

ANNONS

De nordiska grannarna ligger också klart före: Norge 42, Finland 36, Danmark 35. Under den senaste perioden, 2014 till 2026, nöjde sig Sverige med 8 avtal och protokoll mot 33 för Storbritannien och 32 för Japan.

MISSA INTE: Denna stad toppar – så reser svenskarna i höst och vinter

Konsekvenserna märks i fabrikerna

Jesper Barenfeld, skattechef på AB Volvo, beskrev vid seminariet hur det ser ut i praktiken.

När källskatter inte kan avräknas eller när länder gör olika bedömningar av gemensamma regler kan konsekvensen bli att ett företag tvingas flytta hela tjänster eller omorganisera verksamheten för att undvika en enskild transaktion, skriver Svenskt Näringsliv.

Andelen svenska avtal där minst ett konkurrentland erbjuder bättre villkor har vuxit från 28 procent 2010 till 43 procent i årets rapport. Finansdepartementet har runt åtta till nio personer som arbetar med skatteavtalen och uppger att förhandlingar pågår med ett par länder.

Rapportens budskap är att det krävs ett skifte från ett passivt förhållningssätt till en aktiv och långsiktig prioritering av frågan – och att priset för att stå still nu betalas av svenska företag och investerare.