Det är inte bra att röka - ändå röker vi

Se där en vidöppen dörr som är omöjlig att slå in: alla vet, känner till hälsoriskerna, hur mycket det kostar, hur rent ut sagt korkat det är.

Ändå röker vi.

Dagens pensionärsgeneration tände förmodligen sin första cigarrett när rökning fortfarande bara var snyggt – men ingen sa att det kunde vara farligt. En del har fortsatt. Ändå har anti-tobakskampanjerna avlöst varandra och många faktiskt lyckats frigöra sig från nikotinbegäret. För en del har det varit enkelt, andra har fått kämpa.

Parallellt utkämpas en helt annan strid: kriget mot fimparna. På svenska trottoarer, gator och torg ligger de i drivor. Det visar sig nämligen att rökarna, som förvisso har absolut rätt att själva besluta om de ska behålla sin ”last”, också anser sig ha rätt att slänga sin fimp precis var som helst. Hur tänker man då?

Fäst blicken i backen och ta en kort promenad, i snart sagt vilken stad som helst, men till exempel kring Medborgarplatsen i Stockholm. Just här finns det som förmodligen förtjänar etiketten ”världens största askkopp”. En bred trappa leder ned mot det arkitektoniskt intressanta byggnadskomplexet Bofills båge som turister gärna tittar på. Vägen dit tar dem via en trappa nedlusad med äckliga fimpar.

För tio år sedan konstaterades, att folk slänger cirka 700 000 färdigrökta cigarretter på just Medborgarplatsen. För hela landet handlar det om ungefär en miljard på ett år. Siffran är hisnande (det är i och för sig också faktumet att någon faktiskt räknat!). Men trots att totala antalet rökare har gått ner har fimparna inte blivit färre, snarare fler.

Enligt Skräprapporten från Håll Sverige Rent för 2016 utgjordes 62 procent av nedskräpningen i våra tätortsmiljöer av fimpar, trots att dagligrökarna uppgår till ungefär en tiondel av den vuxna befolkningen.

Vi minns kanske hur utländska besökare brukade berömma Sverige för att här var så rent. Betydligt färre säger det i dag, och de som ändå gör det har när de flanerat runt i så fall inte tittat där de satt sina fötter.

Problemet är förstås långt ifrån unikt. Men på andra platser i världen har lagstiftarna gått till handling. Sedan 2015 kostar det motsvarande 3000 kr att fimpa på gatan i hela Italien och i Paris blir böterna 700 kronor. I Singapore, berömt för renlighet, har en avslöjad rökare fått betala cirka 3700 kronor per kastad fimp. I brittiska Manchester är boten 1000 pund, ungefär 9000 kronor. I Tokyo blir det också dryga böter för slängda fimpar.

Här hemma fick vi en lag mot nedskräpning 2011. Enligt den ska det kosta 800 kronor att smutsa ner vår miljö. Men fimpar omfattas inte av lagen, trots att de bevisligen inte bara förfular vår miljö utan också är giftiga (innehåller plaster och kadmium bl a).

En cigarrettfimp som blir liggande finns kvar i upp till fem år. Hur lång tid kan det ta att belägga gatufimparna med böter – och helst också få dem att skämmas? En gammal sanning bevisas än en gång: Som miljögift är människan oöverträffad.