”Du är vad du äter!” hette ett program på TV.
Varför tror vi att problemen blir mindre om vi tröstäter chips, bullar och smågodis?
Mest läst i kategorin
Sverige är ett av de länder där fetman nu ökar snabbast. Och överallt äts det. Hela tiden. Så fort ett skomakeri, en uraffär, en bokhandel eller ramaffär läggs ned, så vips, dyker det upp ett trendigt café med frestande bakverk. Eftersom jag tror på konsumentmakt förmodar jag att det måste råda efterfrågan på fler caféer. Men märkligt är det.
”Det är så dyrt att gå på museum”, klagar somliga och prisar ”fri entré-reformen” i Stockholm. (Den avgiften kommer på skatten i stället, tro inte annat.) Men få verkar reagera på att kostnaden för en kaffe med mjölk och kanelbulle – i det nyöppnade caféet på hörnan – kan kosta lika mycket! Därtill blir vi allt fetare, i alla fall enligt dietister, läkare och ansvarig myndighet.
LÄS MER: “Vad sägs om den här utmaningen: Laga så fet och söt mat som möjligt!”
Om bara 15 år kommer var fjärde svensk man, 26 procent att vara fet. Det vill säga ha ett BMI, kroppsmasseindex, över 30. Detta ska jämföras med 14 procent år 2010.
Bland kvinnor kommer andelen feta under samma period att öka från 12 procent till 22 procent år 2030.
Håll i er nu, för om vi även räknar med dem som ”bara” är överviktiga, dvs har BMI över 25, kommer drygt 55 procent av alla svenska kvinnor och över 70 procent av alla män att vara överviktiga, eller direkt feta, år 2030. Här finns tyvärr många 55-plussare.
Det här kommer i sin tur att leda till ett stenhårt tryck på sjukvården och etiskt besvärliga val. Vem i sjukvårdskön ska prioriteras – och vem ska väljas bort?
LÄS MER: Hälsan väger tyngst när äldre går ner i vikt
Och då går det inte att skylla på okunskap. Vi vet vilken mat som är sund, vi vet att kroppen behöver rörelse, vi vet att övervikt och fetma kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, diabetes, ledbesvär, inflammationer, depressioner.
Kort och gott, vi kan se en rejäl utmaning för hela samhället – och på sikt betydligt högre skatter – om vi ska ha råd med all vård och sjukfrånvaro som detta orsakar.
Kroppen behöver inte all denna föda som vi stoppar i oss mellan måltiderna. Men själens behov kan å andra sidan vara omättligt. Hunger handlar inte alltid om mat.
LÄS MER: Så enkelt blir du av med massor av onödiga kilon (även om de inte nödvändigtvis sitter på kroppen)
För i andra änden av denna extrema skala finns hundratusentals flickor och kvinnor – även män – som avsiktligt svälter eller proppar i sig mat, för att sedan kräkas upp den. Uppemot var femte ung kvinna påstås ha en ätstörning och många tror att mörkertalet är stort.
Jag tycker å ena sidan det är bra att vi numer pratar öppet om stress, dålig självkänsla och trasiga relationer, att man inte alltid behöver hålla masken och låtsas att allt är som det ska.
Å andra sidan ser jag ”smittorisken”, att det blivit mer accepterat att leta efter problem. Varför mår många psykiskt dåligt idag? Varför uppfattas vanliga motgångar i livet som orsak till att gå i terapi?
LÄS MER: Livet är inte bara röda små sommarstugor, lyckade middagar och retuscherade leenden
Tro mig, jag är lika frågande som de flesta andra och tänker inte servera beskäftiga råd eller moralisera ytterligare över allt detta ätande, som gör oss överviktiga och sjuka i förtid.
Däremot önskar jag att vi – i stället för att blunda för larmrapporter och frestas av löpsedelskampanjer för platta magar – mer funderar på vad det är vi saknar.
Varför känner vi oss, trots alla möjligheter som finns, misslyckade eller otillräckliga? Och varför tror vi att ledsnaden försvinner och problemen blir mindre om vi tröstäter chips, smågodis, läsk och kakor?
Det enda som faktiskt händer är att plånboken blir magrare, direkt, och ännu mer på sikt. Räkningen kommer, var så säker.
Fotnot: BMI (Body Mass Index) anger relationen mellan kroppsvikt och längd. Ett ”normalt” BMI ligger mellan 18.5 och 25.