Mellan 2022 och 2023 förlorade vi svenskar tio års reallöneökningar på grund av den höga inflationen, nu kräver industrifacken rejäla löneökningar.
Annika Hjerpe
Uppdaterad: 30 jan. 2025Publicerad: 30 jan. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
Enligt Konjunkturinstitutets senaste lönebildningsrapport ligger svenskarnas reallöner i dag på 2015 års nivå, det skriver Dagens Nyheter.
Industriavtalet sätter märket
Nu ska Industriavtalet förhandlas och fackförbunden kräver historiskt höga löneökningar.
Sedan avtalsrörelsen 1998 har Industriavtalet haft en lönenormerande roll på arbetsmarknaden, det kallas att industrin sätter märket, skriver Ekonomifakta.
Det betyder att den procentuella lönehöjning industrins parter kommer överens om, även gäller som kostnadstak för andra branscher, det handlar alltså om flera miljoner svenskars löner.
ANNONS
Senaste nytt
Kräver 4,2 procent
De löneökningar som förhandlats inom industriavtalet har historiskt hamnat på cirka 2 till 3 procent, men 2023 blev löneökningen 4,1 procent och 2024 blev den 3,7 procent.
De senaste åren har den höga inflationen dock gjort att våra reallöner har minskat, därför kräver nu de fem facken i industrin löneökningar på 4,2 procent.
ANNONS
För en medellön på 39 900 kronor skulle det innebära en löneökning på 1 676 kronor i månaden.
Facken pekar på att vi haft kraftiga reallönesänkningar de senaste åren och att svensk industri samtidigt har haft hög lönsamhet och har tagit marknadsandelar internationellt.
I sin lönebildningsrapport bekräftar Konjunkturinstitutet att industrin, sett till rörelsemarginal och vinstandelar, de senaste åren har haft relativt hög lönsamhet.
Går inte ihop
Arbetsgivarna inom industrin tycker inte att 4,2 procent reflekterar situationen för svensk industri och håller inte med om det facken grundar sitt höga krav på.
Enligt Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna, är målet med industriavtalet att säkra svensk industris internationella konkurrenskraft.
Industriarbetsgivarna brukar ange att löneökningar behöver hållas nere eftersom kostnaden för arbetskraften är en viktig faktor för industrins konkurrenskraft.
Per Hidesten menar att den svenska industrins lönsamhet de senaste åren beror på den svaga kronan och att produktiviteten i Sverige har varit låg.
ANNONS
“Men det är produktiviteten som betalar löneökningar och löner. Över tid har vi haft en låg produktivitetsutveckling i Sverige, strax över 1 procent sedan finanskrisen. Det går inte ihop med krav på löneökningar på 4,2 procent”, säger han till DN.
Permanent tapp för våra reallöner
Inflationen och de höga räntorna har gjort att våra reallöner har minskat kraftigt, mellan 2021 och 2023 föll de med över 6 procent.
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar nu allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
Annika Hjerpe
Erfaren journalist både som reporter och redaktör. Bevakar nu allt som berör Hälsa, Husdjur och den lilla människan för News55.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS