Här bor svenskarna med sämst tänder

Under de senaste fem åren har Socialstyrelsen sett en positiv trend då invånarna i alla utom fjorton av Sveriges 290 kommuner har fått bättre tandhälsa. Det bekräftar Andreas Cederlund, tandvårdssakkunnig på Socialstyrelsen till Nyhetsbyrån Siren.

– Som helhet vet vi att tandhälsa, mätt som kvarvarande och intakta tänder, har förbättrats mellan åren 2010-2015, säger Andreas Cederlund, tandvårdssakkunnig på Socialstyrelsen, till Nyhetsbyrån Siren.

      LÄS MER: PRO: “Tvinga inte äldre att välja mellan tandvård och mat”

Socialstyrelsen följer upp befolkningens tandhälsa

Det är Socialstyrelsen som regelbundet kontrollerar den vuxna befolkningens tandhälsa. Ett sätt är att undersöka hur många tänder och hur många av dessa som är oskadade hos de som besöker tandvården. Oskadade tänder kan till exempel innebära att en person inte har några fyllningar.

– Idag finns många äldre som har många egna tänder kvar. Det är såklart glädjande, men kan också leda till utmaningar, när man inte längre förmår att själv sköta sin tandhälsa, säger Andreas Cederlund.

Under 2015 låg rikssnittet för antal egna tänder på 28, medan snittet för oskadade tänder låg på 16 och det var Lund, Malmö, Solna och Sundbybergs invånare som hade flest oskadade tänder – 20 stycken som medianvärde.  Sämst tänder hade invånarna i Olofström med ett medianvärde på 10.  Valdemarsvik, Malung, Bjurholm och Berg hade också låga siffror, det visar Nyhetsbyrån Sirens sammanställning.

      LÄS MER: Nu måste frågor som berör äldre tas på allvar

Socioekonomiska skillnader

Men även om tandhälsan i Sverige generellt sett är bättre nu än för bara fem år sedan går inte förändringen i så snabb takt som man hade hoppats, menar Andreas Cederholm.

– Tanduttagningar till följd av karies och tandlossning minskar, men det finns socioekonomiska skillnader. Vid en analys av utbildningsbakgrund har Socialstyrelsen sett att minskningen av tanduttagningar sker både bland låg- och högutbildade, men att förbättringen sker snabbare bland högutbildade. Därmed ökar gapet mellan de olika grupperna, säger Andreas Cederlund till Nyhetsbyrån Siren.