Det som inte kan räkna procent, eller förstår vad ränta är, har svårt att fatta bra finansiella beslut. Ganska självklart, eller hur? Finansinspektionen presenterade nyligen en undersökning om hushållens ekonomi och finansiella förmåga. Långt ifrån alla som deltog i undersökningen har koll på grundläggande begrepp som rör privatekonomi.
Mest läst i kategorin
När det gällde räknandet kunde inte 21 procent av de svarande lista ut hur mycket 10 procent av 1000 är, och en tredjedel vet inte hur mycket pengar var och en får om fem personer ska dela på två miljoner kronor. När det gäller det finansiella kunnandet visade det sig att 22 procent inte förstår begreppet ränta och nästan dubbelt så många går bet när det gäller att förstå vad realränta är, det vill säga ränta minus inflationen. Nästan en tredjedel tror att det vanligtvis är säkrare att köpa aktier i enstaka företag än att köpa andelar i en aktiefond.
En slutsats man kan dra är att matteundervisningen inte håller måttet. Då hjälper det inte att införa privatekonomi på schemat som många förespråkar, utan det är snarare de matematiska kunskaperna och de praktiska tillämpningarna av dessa som fallerar.
Leker vi med tanken att alla som går ut grundskolan lär sig vad ränta är och klarar att räkna procent borde SMS-låneföretagen gå en tuffare tid till mötes. Och andelen dyra avbetalningsköp, blancolån och andra krediter som gör konsumtionen extra dyr för den som egentligen inte har råd att köpa minskar framöver. Den som förstår hur dyrt det är att låna är också mer öppen för tanken med att spara först och köpa sen.
Och då är det så klart bra att veta vilka finansiella instrument som lämpar sig för olika typer av sparande. De som tror att det är lägre risk att spara i enskilda aktier än i aktiefonder riskerar att bli ordentligt besvikna. Troligen speglar också svaret en allmän dålig kunskap om aktierelaterat sparande över huvud taget. Om så är fallet minskar sannolikheten att få en bra avkastning på sitt långsiktiga sparande.
De flesta svenska hushåll sparar långsiktigt, närmare bestämt 74 procent. I åldersgruppen 50–64 år är andelen 78 procent, vilken minskar till 61 procent för dem som är 65–79 år. Det är dock i dessa åldrar som de flesta har hunnit skaffa sig en nettoförmögenhet, det vill säga då tillgångarna är större än skulderna. Från 50 år och uppåt har runt 40 procent en miljon kronor eller mer i förmögenhet. Det är ingen vågad gissning att många av de som byggt upp en förmögenhet idag har gjort bra affärer på sitt boende och haft en del pengar placerat i aktierelaterat sparande.
Frågan är hur det ska gå för de som är unga idag. Med mindre draghjälp från bostadsmarknaden och, som många tror, fortsatt låga räntor är det inte lätt att bli förmögen. Särskilt knepigt lär det bli för den som inte kan räkna och inte har någon kunskap om finansiella tjänster.