Riksbanken får kritik – otydlig information

Men kommunikationen kan bli bättre, slår tre namnkunniga professorer fast.

För 2023 har vi två specifika anmärkningar, säger professor Roine Vestman, en av forskarna som gjort utvärderingen, i samband med en utfrågning i riksdagens finansutskott.

I sin rapport efterlyser de tre ekonomiprofessorerna – utöver Vestman även professor John Hassler och professor Per Krusell – bättre kommunikation kring Riksbankens så kallade räntebanor. De tre vill att Riksbanken förklarar skillnaden mellan vad Riksbanken tror att styrräntan kommer att ligga på i framtiden och vad marknaden räknar med för styrränta.

Varierande prissättning

Forskarna frågar sig också om Riksbankens räntebana ska ses som en faktisk prognos från direktionen eller om det handlar mer om en penningpolitisk signal.

Riksbankschefen Erik Thedéen säger i ett tal att han håller med utvärderarna om att kommunikationen kring räntebanan och hur den förhåller sig till vad penningmarknaden räknar med kan bli bättre, men han tillägger att marknadens prissättning – som ger en sannolikhetsbedömning av styrräntan i framtiden – varierar kraftigt över tid.

“Det är ett ganska svajigt träd att hålla sig i”, säger han om marknadens prissättning.

Undervärderad

Kritik riktas även mot kommunikationen kring varför Riksbanken i september 2023 – med kronan kretsande kring en historisk bottennivå mot euron – fattade beslut om att minska kursrisken för valutareserven genom att använda dollar och euro i reserven för att köpa kronor.

Enligt professor Vestman kan man misstänka att det är ett penningpolitiskt beslut.

Detta avvisar Thedéen bestämt. Han säger att kronköpen handlade om att man bedömde att kronan var undervärderad och att Riksbanken ville minska risken för förluster på det stora innehavet av utländska valutor i valutareserven.