News55

Sveriges elnät var det bästa i världen: Vad hände?

Svenska elnätet var världens bästa. Men sedan hände något. Bilden är ett montage. (Foto: Canva)
Bilbo Göransson
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 19 feb. 2025Publicerad: 18 feb. 2025

Sverige har gått från topplacering i världen vad gäller pålitligt, rent och billigt elnät till en riktig jumboplacering. Vad har egentligen hänt på 30 år?

ANNONS

Mest läst i kategorin

Sverige behövde aldrig införa elområden. Men det gjorde man, och det var bara ett i en rad beslut som tog Sverige från ett av världens bästa elsystem till ett av de sämsta i västvärlden.

Det menar experter som Tidningen Näringslivet har talat med, som skrivit forskningsrapporter och böcker om Sveriges elnät.

“Sverige hade ett väldigt välbalanserat elsystem med stora marginaler. Sen släckte man ner Barsebäck i två repriser och det var då problemen började”, säger Svenolof Karlsson, energispecialist och författare till boken Elsystemkrisen, till TN.

MISSA INTE: Dubbelsmocka mot pensionärer kan kosta dig 2 500 – i månaden

Världens bästa elnät

Sverige hade en gång ett av världens mest stabila och välfungerande elsystem, byggt på en robust kombination av vattenkraft och kärnkraft. Systemet levererade pålitlig el till låga kostnader och möjliggjorde export till grannländer.

Men de senaste decennierna har detta förändrats drastiskt, och idag präglas elmarknaden av höga priser och osäkerhet. Vad gick snett?

ANNONS

Steg ett: Avskaffandet av svenska kärnkraften

ANNONS

En avgörande faktor var nedläggningen av kärnkraftsreaktorer, menar experterna som TN talat med. Beslutet att stänga Barsebäck 1999 och 2005 var början på en serie förändringar som försvagade systemet.

Ytterligare reaktorer lades ner under 2010-talet, vilket skapade en obalans i elproduktionen. Samtidigt ökade andelen väderberoende energikällor, som vindkraft, vilket gjort elförsörjningen mer instabil.

Steg två: Elområden infördes

Ett annat kritiskt beslut var införandet av elområden 2011, under statsminister Fredrik Reinfeldts tid vid makten.

“Idén med elområden är att det ska bli olika elpriser i olika områden. För då ska det fungera som ett incitament för att man ska bygga ny kapacitet där priserna är höga. Och genom att det ska gå att tjäna pengar på att bygga ny kraftproduktion så ska elpriserna så småningom jämna ut sig mellan områdena”, säger Svenolof Karlsson till TN.

Sverige delades in i fyra zoner med syftet att styra investeringar dit elbehovet var störst. Men resultatet blev stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige, där elen är betydligt dyrare i syd.

Straffat elnät i elområde fyra

Industrier och hushåll i söder har drabbats hårt, samtidigt som norra Sverige har ett elöverskott. Dessa förändringar har skapat en mer sårbar elmarknad, där perioder av höga elpriser och effektbrist blivit vanligare.

ANNONS

Per Tryding på Sydsvenska Handelskammaren anser att särskilt södra Sverige hamnar i en fruktansvärd situation både för företag och hushåll, som pungslås ekonomiskt på grund av poltiskt förhastade och illa underbyggda beslut.

Tillgången på el i söder är en flaskhals.

“Eftersom vi har så pass lite produktion i syd har vi ingen fallhöjd. Så vi såg en tydlig risk för att priserna skulle dra i väg om något mer kraftverk skulle läggas ner. Det var det ena som vi var oroliga för. Det andra var att även en skillnad på tio öre kan spela roll för en del företag och det ska man inte förringa. Så vi hade båda de argumenten”, säger Per Tryding till TN.

Läs mer om ekonomi:

IF Metall: Pensionssystemet missgynnar arbetare och kvinnor

Spola storbanken: Tre bästa bankerna för ditt privata sparande

Ryter till: Privatanställda arbetare får för låg pension

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Bilbo Göransson

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

Bilbo Göransson
Bilbo Göransson

Redaktionschef Bilbo Göransson på både News55 och E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.

ANNONS