Börsvärderingar som blåsts upp med hjälp av osynliga tillgångar såsom bolagens framtida intjäningsförmåga och goodwill orsakar både stora och små bubblor med jämna mellanrum och som investerare måste du vara vaksam. Alla minns vi väl it-bubblan som sprack i början av millenniet med bland andra Worldcom, Lastminute.com, Boo.com och Framfab.
Mest läst i kategorin
I dagsläget kan ett varningens finger lyftas för teknologibolag – allt från techjättar och sociala plattformsbolag som Amazon, Facebook och Snapchat till en myriad av start-ups och fintechs som erbjuder gratis internetbaserade tjänster oftast i form av appar. En tjänst som är populär idag kan vara ratad imorgon. Dagens digitala konsument är snabb, ombytlig och inte särskilt lojal.
Den största delen av värdet i dessa teknologibolag består av luft i form av framtidshopp och goodwill. Goodwill är ett mått på ett bolags osynliga tillgångar så som varumärke, effektiv organisation och affärsmodell, know-how och inarbetad kundkrets. I den finansiella rapporteringen är goodwill en definierad tillgång som bolaget redovisar i balansräkningen. Goodwill skapas och synliggörs enbart i samband med förvärv. När ett bolag köper ett annat bolag representerar skillnaden mellan köpesumman och det egna kapitalet på bolaget man köper den goodwill som skapas.
I USA går diskussionen kring värderingen av teknologibolag het, främst vad gäller de hajpade börsvärderingarna som ser på teknologibolagens framtida intjäningsförmåga med mycket rosenröda glasögon. Sociala bildappen och meddelandetjänsten Snapchat börsintroducerades i mars 2017 till ett börsvärde på otroliga 33 miljarder dollar. Bolaget drog in 2,6 miljarder dollar på sin börsintroduktion. I prospektet uppgav bolaget att tjänsten användes 158 miljoner dagliga användare i slutet av 2016.
Men av Snapchats tillgångar på totalt 3,5 miljarder dollar är endast 143 miljoner dollar så kallade materiella anläggningstillgångar såsom exempelvis byggnader. Bolaget gör ingen vinst och hade 2016 ett negativt kassaflöde på 677 miljoner dollar. Sedan börsintroduktionen har aktien har varit hårt kritiserad och volatil men tjänsten är fortfarande populär och bolaget har fortfarande idag ett högt börsvärde på 18 miljarder dollar.
Facebook är ett annat omtalat bolag med ett hajpat börsvärde på drygt 500 miljarder dollar. Enligt bolaget hade tjänsten omkring 1,37 miljarder dagliga användare i tredje kvartalet 2017. Bolaget gjorde 2016 en vinst på omkring 10 miljarder dollar. De totala tillgångarna uppgår till omkring 65 miljarder dollar, varav en tredjedel består av goodwill. Bolaget har gjort flera förvärv, varav förvärven av meddelandetjänsten WhatsApp för 22 miljarder dollar år 2014 och bilddelningstjänsten Instagram för 1 miljard dollar år 2012 varit de mest uppmärksammade. De höga prislapparna på förvärven genererade mycket goodwill, enbart WhatsApp-förvärvet genererade 18,1 miljarder dollar i goodwill.
I Sverige har debatten kring värderingen av dessa osynliga tillgångar, främst vad gäller goodwill, varit tidvis väldigt livlig, där söktjänstbolaget Eniro kanske står för den mest omtalade goodwillhanteringen.
Vid utgången av 2009 bestod Eniros totala tillgångar på 17 miljarder kronor till 14,5 miljarder av goodwill. De efterföljande åren tvingades bolaget till massiva nedskrivningar och flertalet nyemissioner. Från att bolagets börsvärde i början av 2007 varit uppe på 16,5 miljarder, sjönk det i början av 2009 från 5,9 miljarder till dryga miljarden i slutet av 2011.
Börsvärderingar som byggts upp av osynliga tillgångar i form av framtidshopp och goodwill kan bjuda på ovälkomna överraskningar den dagen hajpen vänder och populariteten dalnar. Något att fundera på för alla som investerar i heta teknikbolag både här hemma och på andra sidan Atlanten.