Tung kritik mot sänkt skatt på ISK-sparande

Och som ökar möjligheten för välbärgade familjer att ägna sig åt skatteplanering.

Tunga remissinstanser sågar förslaget att göra delar av ISK-sparandet skattefritt.

För att främja ett ökat sparande. Så motiverar regeringen förslaget att slopa skatten på de första 300 000 kronorna sparat på ISK (investeringssparkonto) och kapitalförsäkring. Förslaget var en tung del i Tidöpartiernas (regeringen och SD) löfte när de vunnit valet 2022 och väntas införas nästa år.

Nu har förslaget varit på remiss där flera fått tycka till. Två tunga instanser säger nej: Ekonomistyrningsverket (ESV) och Konjunkturinstitutet (KI).

Syftet att få fler att spara riskerar gå om intet, och det till en hög kostnad för staten. Det blir mer en skattesänkning för de som redan har, är deras sammanfattning.

“Ganska stor skattesänkning”

Hälften av spararna har mindre än 74 000 kronor på ISK.

Om man ska locka fler att spara är det ganska svårt att förstå varför regeringen sätter gränsen vid 300 000. De som redan sparar mycket får en ganska stor skattesänkning, säger Sebastian Escobar-Jansson som föredragit remissvaret på KI.

ESV resonerar likadant:

“Enligt ESV:s beräkningar riskerar en stor del av skattesänkningen tillfalla en relativt liten del av befolkningen som redan har ett stort sparande i ISK. Mer än halva skattesänkningen träffar de som redan har sparat mer än 300 000 kronor i ISK”, skriver myndigheten.

Skatteplanering

Ett lägre belopp skulle dessutom minska möjligheten till skatteplanering. För med nuvarande förslag är den risken uppenbar, enligt KI. Det skattefria grundavdraget på 300 000 kronor uppmuntrar till att fördela pengarna, exempelvis inom en familj på fyra personer.

I praktiken blir det då ett grundavdrag på 1,2 miljoner kronor, det är ett ganska stort sparande, säger Sebastian Escobar-Jansson.

Sju miljarder kronor beräknas skattesänkningen kosta statskassan. Men regeringens slutsatser om minskade intäkter för staten är förmodligen rena glädjekalkyler, enligt KI och ESV.

Enligt ESV beräknas hushållen ha ränteinkomster på 43 miljarder kronor 2025, med 13 miljarder i skatteintäkter för staten. Mängder av hushåll kan flytta sitt räntesparande till skattefritt ISK. En grov uppskattning kan innebära att staten tappar ytterligare cirka tre miljarder kronor i intäkter.

Skatteplanering kan minska statens skatteintäkter ytterligare. Den risken är stor, enligt KI.