Japan har nästan 100 000 hundraåringar. Förklaringen till åldern är inte bara kost och motion. En stor studie från Lunds universitet visar att svenska äldre är inne på samma spår – och att känslan av mening faktiskt ökar med åren.


Kummel
Det japanska begreppet ikigai har inget perfekt svenskt ord. Det närmaste är något i stil med “meningen med livet” – den känslan av att det finns ett skäl att kliva upp om morgonen, att man fyller en funktion, att man tillhör ett sammanhang. Det är det som forskare pekar ut när de försöker förklara varför japaner lever längre och friskare än nästan alla andra folk på jorden, skriver SvD.
En studie publicerad i juni av Petri Kajonius, docent i psykologi vid Lunds universitet, och kollegorna Oscar Kjell och August Nilsson undersöker om det finns en svensk version av ikigai. Data kommer från Global Flourishing Study vid Harvard och täcker 34 000 svenska vuxna, skriver Lunds universitet.
Det som sticker ut i resultaten är inte vad man hittar utan vad som förändrats. Sedan 2020 är det för första gången äldre – inte yngre – som rapporterar störst välbefinnande och meningsfullhet.
“Det är anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga, sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet”, säger August Nilsson, skriver Forskning.se.
MISSA INTE: Bostadspriserna: Ökat fem gånger mer än lönerna – “inte hållbart”
Relationer hjälper åldern
Det forskargruppen lyfter fram allra tydligast är inte kost, träning eller sömn. Det är relationer.
Känslan av att vara förankrad i ett sammanhang där man både ger och tar emot omsorg driver välbefinnandet mer än nästan allt annat – mer än inkomst, mer än bostadsort, mer än politisk tillhörighet, skriver Senioren.
“Det är uppenbart att vi människor är skapade för att ha med andra att göra. Trygga relationer ger en känsla av meningsfullhet, och just meningsfullhet spelar en avgörande roll för vårt välbefinnande”, säger Petri Kajonius.
Tråkighet är underskattat
Lotta Borg Skoglund, docent i psykiatri vid Uppsala och Karolinska, har skrivit boken Hjärnhjälpen. Hennes poäng är enkel: hjärnan behöver vila, och vi ger den aldrig det. Ständiga aviseringar, skärmar och informationsflöden håller den på konstant alert.
En studie från universitetet i Istanbul visade att de som ägnade mest tid åt sin smartphone upplevde tillvaron som minst meningsfull och kände minst hopp inför framtiden, skriver SvD.
“Att dagdrömma och att ha tråkigt är bra för oss. En hjärna som aldrig får vila har en stark koppling till psykisk ohälsa”, säger Lotta Borg Skoglund.
MISSA INTE: Föräldrabanken avgör bostadsköp – hundratusentals för många
Inte stora grepp – utan små vanor gynnar åldern
Forskarnas råd handlar inte om att byta liv utan om att byta tempo. En promenad med en vän. En middag som dukas vackert. Hantverk. Kura skymning utan telefon.
Lägga sig i gräset och titta på molnen. Saker som låter nästan löjligt enkla – och som ändå, visar forskningen, faktiskt gör skillnad, skriver Äldre i Centrum.
Och kanske är det ingen slump att det svenska begreppet “lagom” – varken för mycket eller för lite – råkar vara det ord som bäst fångar vad välbefinnandeforskningen gång på gång pekar ut som viktigt.
Läs mer om ekonomi:
Aktier går om bostäder – nytt rekord för svenska hushåll
300 000 räknas som fattigpensionärer – och marginalerna krymper
Pension och skilsmässa – vad som faktiskt händer

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.

Kummel
Frank Kummel har tidigare arbetat på bland annat Dagens PS där han rapporterade om börsen, med fokus på Stockholmsbörsens storbolag. Som skribent på News55 fokuserar han på privatekonomi, men skriver även om resor och samhälle.




