Här är tio svenska floppar vi minns

I den turnerande utställningen Museum of failure hyllar psykologen Samuel West svenska fiaskon. Det finns många anledningar till att en produkt floppar.

Det kan han handla om för höga förväntningar och att prylen eller tjänsten inte lever upp till hajpen. Andra gånger kan en ouppmärksam excentriker, som vägrar lyssna på kritiska röster, vara anledningen till misslyckandet. Eller så är produkten helt enkelt bara före sin tid.

– När Apple redan hade lanserat sin Ipod kom Microsoft med sitt alternativ Zune, som egentligt var bättre på många punkter. Den kom bara för sent. Ett annat exempel är Itera, plastcykeln på 1980-talet som floppade totalt. I dag, 40 år senare, har utvecklingen av plastmaterial gjort att det nu finns plastcyklar som faktiskt är bra. Man skulle kunna hävda att de var 40 år före sin tid, säger West till GP.

Här listas tio svenska fiaskon

1. Itera
   En plastcykel som utvecklades på 1980-talet. Konstruktionen var dock inte tillräckligt stabil och cykelturen blev en vinglig upplevelse.
   
   
2. Bofors tandkräm
   Vapentillverkaren Bofors lanserade på 1960-talet en tandkräm med mikroplaster, som skulle hjälpa till med rengöringen av tänderna. När det senare kom ett rykte om att plasten stannade i kroppen i flera månader togs produkten bort ur sortiment 1971.
   
   
3. Ikea a.i.r
   Uppblåsbara möbler från Ikea som skulle vara lätta och billiga, men dessvärre läckte ventilerna.
   
   
4. Tetra Pak Rigello
   Tetra Pak och Pripps gick ihop på 1960-talet och lanserade Rigello, även kallad “plastnisse”. Den marknadsfördes som en miljövänlig och nedbrytbar engångsförpackning. Detta stämde dock inte och än idag hittar folk Rigello-flaskor i naturen.
   
   
5. Teleguide
   Televerkets satsning Teleguide var ett altenativ till internet, och innehöll en telefonkatalog, bettingtjänster och mejlfunktioner. Projektet blev dock ett stort ekonomiskt misslyckande och avslutades efter sex månader.
   
   
6. Boo.com
   År 1991 lanserades Boo.com, en marknadsplats på nätet för kläder och skor. Sajten ansågs dock vara för ful och krånglig. Modesajten blev en förlustaffär och kostade företaget 150 miljoner dollar.
   
   
7. Cashkortet
   Cashkortet kom i slutet av 1990-talet och var tänkt att användas till småköp. Det fanns dock flera problem, bland annat gick det bara att ladda kortet med max 1500 kronor och det innebar en avgift för både butiker och privatpersoner.
   
   
8. Gizmondo
   Den svenska konsolen Gizmondo skulle bli världsbäst och kunna användas till allt från spel, musik, film och sms. En vecka innan lansering avslöjade Aftonbladet att Gizmondos chef var ledare för Uppsalamaffian. Konsolen blev utskrattad och blev en av de sämst säljande spelkonsolerna genom tiderna.
   
   
9. Facits miniräknare
   Facit hade framgångsrika mekaniska räknemaskiner, men när tekniken utvecklades hängde företaget inte med. På 1970-talet såldes Facit till Electrolux.
   
   
10. DJ-utrustningen Pacemaker
    Det var många som såg fram emot det bärbara DJ-setet, men när Pacemaker väl släpptes blev den dyra prislappen en besvikelse. Nu har Pacemaker istället blivit en app till smarta telefoner.

Källa: GP