Att döstäda och dödstäda är två skilda saker - Vi reder ut begreppen

De flesta av oss ryser vid blotta tanken på att redan, innan döden, behöva döstäda, det vill säga redan i livet behöva tänka på att organisera sina prylar. Men nu ska vi bringa reda i begreppet, det är nämligen två vitt skilda saker.

–  Man ska inte förväxla döstäda med att dödstäda. Döstädning är när du alltid håller undan och ständigt organiserar bort saker, som en livsstil du bejakar hela livet, oavsett ålder, berättar Margareta Magnusson, till Femina, författare till boken ”Dödstädning, ingen sorglig historia” (Bonnier)

De flesta av oss har svårt att slänga saker, vi har ofta dubbletter av både brickor och underlägg, bor onödigt stort när en ens partner gått bort eller har allmänt svårt för att skiljas från saker. Ett tips är att vid varje veckostädning rensa bort prylar man inte längre använder, att rationalisera och organisera vilket ger sinnesro, att inte äga för många prylar.

– Dödstäda däremot är att städa efter själva döden. Jag vill verkligen inte att mina barn och barnbarn ska behöva ha ett berg att hantera den dagen jag är borta. Så visst, på så vis har min benämning döstäda två innehåll, men där anknytningen till själva döden kommer i andra hand. Döstädar gör du hela livet och det är ett förhållningssätt, fortsätter Margareta.

Många tycker det är svårt att rensa, ge bort och slänga men ett tips kan vara att börja med de stora sakerna först, som gammal byrå eller en möbel som överflödig och i stället för att köpa nytt när man är bortbjuden kan man ta med någon gåva hemifrån, bra ur miljösynpunkt men att däremot rensa tillsammans med en man ska man undvika, är hennes filosofi kring rensande.  

­– Nej, för allt i världen, då blir du aldrig klar! De sparar på muttrar och skruvar i all oändlighet. Helt hopplöst.