Granskning: Detta har kommunerna ingen plan för

Sedan 2016 ingår det i en nationell strategi att svenska kommuner bör ha en plan för att hantera våldsbejakande extremism. Men nästan var fjärde kommun saknar en handlingsplan, visar Dagens Nyheters granskning. 

Terrorforskaren Magnus Ranstorp är mycket kritisk till bristen på handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. 

– Det är under all kritik. Mycket allvarliga händelser kan ske även i mindre kommuner. Det måste inte handla om terrordåd, det kan också ske skolattacker. Det här händer ju inte ofta, och kanske är det därför man inte prioriterar det lika mycket som man borde, säger Ranstorp till DN.

I somras gick en 15-årig pojke till attack mot sin skola och knivhögg en lärare. Dådet inträffade i Eslöv, en kommun som saknar den här typen av handlingsplan. 

 Enligt Christer Mattsson, forskare och expert på högerextremism vid Segerstedtinstitutet, skulle dådet eventuellt kunna ha förhindrats om det funnits en tydlig plan mot våldsbejakande extremism. 

– I det fallet skulle en sådan plan faktiskt kunnat ha hjälpt. Den pojken hade ju signalerat våldsfantasier i kombination med hans uttryck för politiskt extrema ståndpunkter. Han borde ha fångats upp genom ett sådant arbete, säger han till tidningen. 

I den nationella strategin som togs fram 2016 slog man fast att kommunerna ska ta reda på hur problemen med våldsbejakande extremism ser ut lokalt och att det ska finnas en person som samordnar arbetet, utöver att det ska finnas en handlingsplan. DN:s granskning visar att många kommuner inte gör några v dessa åtgärder, exempelvis Kristinehamn, Oskarshamn, Perstorp och Robertsfors.