Sverige riskerar EU-böter efter stopp för lönedirektiv

Det är tre år sedan EU antog lönetransparensdirektivet. Det kräver att arbetsgivare anger löneintervall i platsannonser, inte får fråga kandidater om deras lönehistorik och ska redovisa löneskillnader mellan könen. Syftet är att motverka lönediskriminering, framför allt mellan män och kvinnor.

I mars lade jämställdhetsminister Nina Larsson (L) ner det svenska lagstiftningsarbetet. Reglerna var för krångliga, för tunga administrativt, sa regeringen, och Sverige ville i stället driva en omförhandling på EU-nivå. Den 7 juni passerade deadline. Sverige hade inte infört direktivet, skriver Arbetsvärlden.

Nu utvärderar EU-kommissionen situationen. “Om en medlemsstat inte meddelat fullständigt införlivande åtgärder vid tiden för deadline utvärderar kommissionen situationen och kan öppna ett överträdelseärende”, skriver en talesperson till Arbetsvärlden.

MISSA INTE: Elpriset skjuter i höjden – rekordpris i Skåne

Omförhandlingen är ett dött spår

Redan i maj avfärdade kommissionen den svenska strategin. “Kommissionen har inte för avsikt att återöppna direktivet, ej heller att fördröja dess införande”, skriver talespersonen, skriver Kollega. Ändå formulerar Nina Larsson i sitt svar till Arbetsvärlden att “samtalen med EU-kommissionen fortsätter”.

Av kommissionens svar att döma är den dörren stängd.

Jaan Paju, docent i europarätt vid Stockholms universitet, är rakt på sak.

“Juridiskt är det här en solklar överträdelse. Risken för EU-rättsliga åtgärder är stor och kan leda till kännbara böter – som 2023 då Sverige bötfälldes för vapendirektivet”, säger han, skriver Kollega.

Utöver böterna finns en politisk kostnad. Sveriges trovärdighet inom EU skadas, vilket försvårar framtida förhandlingar, konstaterar Jaan Paju.

MISSA INTE: Dyrt och krångligt att flyga med husdjur – så gör du