News55

Äldre vill inte massförvaras i nya miljonprogram

Anders Nylund
Anders Nylund
Uppdaterad: 27 dec. 2017Publicerad: 27 dec. 2017

Ungefär två miljoner svenskar är i dag 65 år eller äldre, enkelt uttryckt; var femte svensk är pensionär. Och enligt SCB:s bedömningar kommer befolkningsmängden de närmsta tio åren att öka med en dryg miljon, varav 300 000 av dessa är äldre än 65 år. De flesta av dessa ska bo i de lägenheter som byggs i dag är tänkta att fungera som bostäder långt in på nästa århundrade.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

      LÄS MER: Klimatet får betala när vi skeppar varor tvärs över jorden

Till de nybyggda komplexen flyttar bland annat barnfamiljer som försöker lösa sina livspussel i en ny fräsch boendemiljö, men även seniorer som ser fram emot många år med god livskvalitet. Det gäller till exempel de äldre som då slipper skotta snö och klippa gräs runt egna villan. Samtidigt kommer väldigt många fler i framtiden vara beroende av vård och omsorg och ett boende i lugn och ro. Något som jag är rädd att våra politiker helt har missat.

Nu nöjer sig politikerna med att kapa topparna på de närmsta årens bostadsbrist och det blir därefter. När vi på julafton i slutscenen ser Lady och Lufsen traska hem genom Neapels gränder är det bara tvätten på linorna mellan de branta fasaderna som skiljer stadsbilden från vad vi i dag åstadkommer med vårt bostadsbyggande. Husen ställs tätt intill varandra och skär av grönytor och ljusinsläpp. Det som byggs är fräscht och av god teknisk kvalitet med lång planerad livslängd, men när man nästan kan skaka hand med grannen på balkongen i huset mitt emot så kommer längtan efter mer rymd så småningom att ta över.

      LÄS MER: Sanningen om en populär uppkastning

Vi äldre är generellt sett mindre förändringsbenägna och uppskattar tryggheten i det befintliga. De yngre däremot, som är mitt uppe i yrkesliv och karriärer, kommer vara mer rörliga. Därför löper vi risk att få genomströmningsboenden med ringa ansvar för långsiktighet, successiv likgiltighet för boendemiljön, ökat slitage och så vidare. Detta kan i värsta fall ge en förslumning där vi årsrika blir kvar i något vi inte hade kunnat drömma om. Vi vill inte hamna i ett nytt miljonprogram, det vill säga, konsekvensen av 1960-talets ambition att på tio år bygga bort bostadsbristen. Effekten av detta blev en massförvaring av människor i hus av kolossalformat vilket socialt fick stora negativa effekter. Det ledde också till gigantiska renoveringar och i slutändan en väldigt dyr nota.

2016 påbörjades bygget av 61 000 bostäder i Sverige vilket motsvarar drygt 700 000 fördelat på en tioårsperiod. Alltså, inte en miljon men inte så värst långt ifrån. Ser du parallellen? Som mått på boendemiljöns luftighet använder arkitekter en kvot som anger omgivande byggfri yta kring ett hus dividerat med total boendeyta i huset. I bostadshus byggda på 50-talet och framåt kunde kvoten ligga på tre eller mer, det vill säga, för varje kvadratmeter hade de boende flera kvadratmeter tomt eller byggfri yta. I dag ligger motsvarande värde under ETT.

      LÄS MER: Nu är det dags att klanka ner på årets julkalender

Där jag bor finns i grannhuset en tidigare yrkesbroder som i höstas fyllde 90. Han bor i den lägenhet som hans föräldrar flyttade in i 1950 och där andra i släkten har bott kvar. Där har man kunnat se dagsljus både morgon och senare på dagen. Samtidigt ser jag allt oftare lägenheter med ett till två år på nacken i bostadsannonserna.

ANNONS

Även om effekten av dagens byggande inte kan säkerställas på några få år misstänker jag att det inom ett par decennier kommer visa sig att våra boenden borde ha spridits ut i städerna på ett helt annat sätt än man bygger i dag. Istället verkar bostadsbyggandet kommit att handla om att politikerna vill visa att man under en mandatperiod har lyckats med att bekämpa den rådande bostadsbristen. Riktigt dumt eftersom bostadshusen ska stå i hundratalet år eller mer.

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför billigaste bolån

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra Sveriges billigaste bolån.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Analytikern: Så kan vi rädda fastighetsmarknaden

Efter en tid av utmaningar börjar fastighetsmarknaden sakta vända uppåt – men vad krävs för att den ska återfå sin fulla styrka? Fastighetsmarknaden börjar visa positiva tecken efter en tuff period av prisfall och låg aktivitet under 2022. Erik Holmberg, marknadsanalytiker på Hemnet, beskriver i E55 studio, dagens fastighetsmarknad som en återhämtning, men påpekar att […]