Det svider i plånböckerna hos svenska folket, efter vad som på kvällstidningsprosa kallas elprischock. Många får monstruösa elräkningar i brevlådan, efter en tid när i stort sett alla faktorer i elförsörjningen gick åt fel håll. Men det blev inte bara ekonomiska konsekvenser. Det blev också politiska.
Mest läst i kategorin
Man inser att det är valår när en socialdemokratisk regering är beredd att skyffla ut sex miljarder kronor till ”de hushåll som drabbats av höga elpriser” – vilket definieras som dem som förbrukar mer än 2 000 kWh el per månad.
Vore man bara lite elak skulle man kunna vända på det där och undra varför inte bidraget går till dem som sparar mest på elen – och inte till dem som gör av med mest.
Men elprischocken väckte också den avsomnade kärnkraften till liv.
De flesta trodde nog att den hade begravts politiskt i Energiöverenskommelsen 2016, vars sluga baktanke var att kärnkraften förvisso inte stoppades, men skulle bli så dyr att ingen ville investera i den.
Men med skyhöga elpriser blev det nytt läge.
Vi som var med redan 1980 minns med fasa folkomröstningen om kärnkraft.
En enkel människa som jag tänkte att man då skulle kunna rösta antingen ja eller nej till kärnkraft.
Ni vet hur det gick: det blev tre alternativ, varav två var rätt lika. Faktum är att riksdagen efter folkomröstningen beslutade att kärnkraften skulle avvecklas, och satte upp 2010 som slutdatum (då skulle den sista reaktorn vara 25 år och därmed tas ur bruk).
Nu skriver vi 2022 och regeringen har äntligen, efter tio års klurande, lovat att berätta hur slutförvaringen ska gå till. Den 27 januari kommer landets nya klimat- och miljöminister Annika Strandhäll att ge besked.
Men för Socialdemokraterna är saken därmed inte över.
En fråga de borde ge svar på är denna:
Anser Socialdemokraterna att kärnkraft är ett hållbart energislag?
Åter en enkel fråga, som förtjänar ett enkelt svar – ja eller nej.
Här följer en varning till socialdemokratiska valarbetare: i höst tänkte jag besöka era valstugor och ställa denna enda fråga – men min förhoppning är faktiskt inte att få ett svar, utan snarare en stunds underhållning.
De senaste beskeden från olika socialdemokratiska ministrar är nämligen ingenting annat än skrattretande politisk parodi.
Det började när energiminister Khashayar Farmanbar frågades ut en morgon av radions Henrik Torehammar.
Det handlade om hur socialdemokratin drivit kärnkraftsfrågan inom EU och taxonomin – är det ett hållbart energislag eller inte?
Först försökte Farmanbar framställa sig som en viljelös slav under EU-nämnden:
”Jag pratar inte om partiet eller socialdemokratin som sådan, jag pratar bara om regeringen och innan regeringen åker till Bryssel går regeringen förbi EU-nämnden, som skickar med det som ska framföras”.
Men Torehammar, som är skicklig och envis, ville få besked om vad socialdemokraterna anser.
Energiministern svarade då att hans personliga åsikt var ointressant, varvid Torehammar ställde den självklara följdfrågan:
Jag tänkte att partiet kanske hade en principiell hållning, mer än bara din personliga åsikt?
Inget klart svar nu heller.
I stället hänvisade Khashayar Farmanbar till ett socialdemokratiskt kongressbeslut som går ut på att ”skapa förutsättningar för att kärnkraften ska kunna avvecklas”.
Absolut.
Men betyder det att den inte är hållbar? Det kan ju finnas andra skäl att vilja avskaffa kärnkraften? Och vadå ”skapa förutsättningar”?
Trängd in i ett hörn hävdade landets energiminister till slut att ”hållbarhet är ett filosofiskt begrepp”.
Kanon.
Då vet man att allt ständigt tjat om hållbarhet från politiker, myndigheter och företag bara är en fråga om filosofi.
Khashayar Farmanbar är troligen gäst i Filosofiska rummet i P1 nästa gång han är med i radio.
Helt säkert kommer han att få förklara sig inför riksdagens konstitutionsutskott, dit han blev anmäld av moderaterna efter den här intervjun.
Vi har också en ny finansmarknadsminister, Max Elger, som inte är mindre dunkel i synen på kärnkraft.
På samma dag lyckas han leverera två minnesvärda citat i frågan:
Han medger att den svenska ståndpunkten är att kärnkraften kan inkluderas i EU:s taxonomi, men lägger snabbt till:
”Det innebär inte att vi på ett allmänt, övergripande plan anser att kärnkraften är hållbar till sin natur”.
Alltså, vad betyder det egentligen?
Vi är för kärnkraft, fast bara lite och när EU frågar, men egentligen inte alls?
Max Elger hittar till slut ett sätt att smita ur hela frågan om kärnkraftens hållbarhet, en väg att slippa svara ja eller nej i höstens valrörelse.
”I den mycket större frågan, om kärnkraft är hållbar eller inte, är det socialdemokratins hållning att det måste avgöras av framtida generationer”.
Då vet jag.
Jag får helt enkelt vänta med att kliva in i en socialdemokratisk valstuga och ställa min fråga till valet 2062.
FOTNOT: Ni kanske tror att jag är varm kärnkraftsanhängare? Det är faktiskt precis tvärtom – och min avgörande invändning är just slutförvaret av avfallet. Det ska, av allt att döma, förvaras i kopparkapslar som sedan trycks ned under jord i Uppland och ligga där i 100 000 år. Minns då att det bara är 2 000 år sedan Jesus vandrade på jorden, att det är 5 000 år sedan de äldsta skriftspråken skapades och hela 10 000 år sedan inlandsisen drog sig tillbaka från Sverige. Vem vågar säga hur livet på planeten jorden ser ut om 100 000 år?
Senaste nytt
Tänk inte mer på bokföringen (än du behöver)
Med Fortnox är bokföringen uppdaterad i realtid, så att du alltid kan lita på siffrorna.
Rekommendationer om RS-virus – detta bör du veta
Folkhälsomyndigheten har publicerat rekommendationer om vaccination mot RS-virus till vissa grupper för att skydda mot allvarlig sjukdom. Här får du veta mer om deras råd.