Det verkar som att alla viktiga spelare inom betalning drar åt samma håll. Handeln, bankerna och staten – alla vill döda de svenska kontanterna. För att bevara kontanterna som betalmedel måste man börja tänka helt om, och vissa kräver nya lagar för att slå vakt om myntens och sedlarnas ställning.
Mest läst i kategorin
“En starkare lag ska se till att det blir verklighet”. Det skriver tidningen Senioren, som rapporterade om en statlig utredning som lämnats över till Regeringen i dagarna.
MISSA INTE: Skatteverket varnar för fiffel i populär sparform: Alternativ till ISK
Kontanter en utdöende art
Det verkar som att både handeln, bankerna och staten, drar åt samma håll när det gäller att kontanter är någon sorts nödvändigt ont, som helst skulle reduceras och kasseras på historiens sophög.
Men för många svenskar vore det ödesdigert. Att inte ha ett Bank-ID ska inte innebära att man tvingas ut i något digitalt utanförskap, i samhällets marginaler. Det finns gott om människor i Sverige som, av vilka skäl det vara månde, inte kan betala med kort, pinkod eller digitala överföringar som Swish.
MISSA INTE: Ska man verkligen skratta åt de som använder kontanter, kort och pinkod?
De kan stoppa utvecklingen, dvs, avvecklingen, av kontanter
Då är det viktigt att betalmedlet finns kvar. För att säkerställa detta krävs emellertid att handeln, staten och bankerna drar åt samma håll.
På en pressträff sade statens kontantutredare Dennis Dioukarev att han föreslår kompletteringar eller i ”praktiken en ny lag” för att stoppa den utveckling som i praktiken kommer att stoppa kontanter som fungerande betalningsmetod i framtiden.
“Det handlar om ett rättviseperspektiv eftersom många människor står utanför det digitala samhällets betalningsmetoder, men också om ett beredskapsperspektiv”, sade han.
Läs mer om ekonomi:
Skatteverket varnar för fiffel i populär sparform: Alternativ till ISK
Redaktionschef Bilbo Göransson på E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Redaktionschef Bilbo Göransson på E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.