När regeringen införde sparformen var skatten snuddande nära noll. Men sen ville makthavarna steg för steg mjölka ut pengar ur små och stora sparare, och skatten på ISK femdubblades på kort tid.
Mest läst i kategorin
Efter årsskiftet blir skatten för småsparare med Investeringssparkonto, ISK riktigt låg. Upp till 150 000 kronor kan du spara i aktier och fonder innan du ens behöver betala en enda krona i skatt.
2012 till 2016 var statslåneräntan den enda nivån för ISK-skatten, som även gäller Kapitalförsäkringar vilket är en snarlik sparform på många vis.
Men 2016 infördes ett påslag på skatten med 0,75 procent och ett golv på 1,25 procent.
Sedan höjdes den ytterligare.
MISSA INTE: Regeringens stora skatteblunder: Vad gäller redan 1 januari 2025?
Låg procent, ändå hög skatt på ISK
Även om procenten är låga, så var det en stor höjning i förhållande till sig själv, skriver Unga Aktiesparare, som skriver såhär:
“Fortfarande små procenttal kan tyckas. Men om man jämför den faktiska skattesatsen 2024 med vad en ISK-sparare betalade 2015, tre år efter att ISK införts och det år skatten var som lägst (0,27 procent), har sparskatten ökat med drygt 400 procent.”
Senaste nytt
Riksrevisionens uträkningar för skatt på ISK
Och även om schablonbeloppet som du betalar för pengar på ditt ISK-konto är lågt, efter nyår 0,89 procent eftersom statslåneräntan sjunker just nu, så är det faktiskt sämre för en del sparare att ha ISK istället för traditionellt fondkonto, skriver Aktiespararna med hänvisning till Riksrevisionen.
Fribeloppet underlättar för de flesta småsparare och storsparare efter årsskiftet, men beräkningsmodellen har fortfarande en lång bit kvar tillbaka till de låga skattesatserna från sparformens begynnelse.
Läs mer om ekonomi:
Skatteverket varnar för fiffel i populär sparform: Alternativ till ISK
Pensionsmyndigheten: Så ska du planera att ta ut din pension
Myndighet: “Därför ska du sluta helt med SMS”
Då kan du få 3 343 kronor av Försäkringskassan – i månaden
Redaktionschef Bilbo Göransson på E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.
Redaktionschef Bilbo Göransson på E55 har arbetat som journalist i tio år på radio, teve och flera tidningar, bland annat på DN och UNT, och har erfarenhet som både reporter, webbredaktör och ekonomiredaktör.