Spionskandal skakar Wien – spår pekar mot Moskva

Spionskandal skakar Wien – spår pekar mot MoskvaJoe Klamar/AFP/TTGripandet av en tidigare underrättelseofficer har väckt nytt liv i Wiens rykte som spionnäste. På bilden går en man under stenvalven vid Wiens operahus, en plats känd från spionklassikern “Den tredje mannen” från 1949.ÖsterrikeTT

Ryska agenter, stulna mobiler, krypterade chattar och ett inbrott.

Den största spionageaffären på årtionden nystas upp i Wien – och riktar på nytt strålkastarna mot stadens ljusskygga förflutna.

Bara månader före Österrikes parlamentsval skakas landet av en spionskandal.

I centrum står en tidigare anställd inom landets underrättelsetjänst. Han har gripits misstänkt för att systematiskt ha försett rysk säkerhetstjänst med känslig information. Men härvan är betydligt större än så – och tros gå långt tillbaka i tiden.

Enligt experter kan det röra sig om det största spionagefallet i modern österrikisk historia, skriver AP.

Härvan väntas enligt lokala medier leda till politiskt tumult – inte minst då den gripne uppges ha nära kontakter inom Österrikes politiska toppskikt.

Kopplas till bedragare

Under kalla kriget var Wien känt som världens spionagehuvudstad. Än i dag verkar “mullvadar” där, uppger en källa med insyn till AFP. Runt 7 000 utländska agenter tros hålla till i Wien.

Den gripne 61-årige mannen, tidigare ansvarig för Österrikes hemliga agenter, nekar till anklagelserna.

Rykten har florerat i flera år, men först efter ett tips från London så greps han i mars. Via Telegramchattar hade britterna upptäckt kopplingar mellan 61-åringen och Jan Marsalek, operativ chef för skandalbolaget Wirecard, som gick under jorden i samband med en bedrägerihärva 2020 och senare dök upp i Belarus.

“Spindeln i nätet”

Flykten underblåste teorier om kopplingar till Rysslands militära underrättelsetjänst GRU och säkerhetstjänsten FSB. Marsalek tros i dag befinna sig i Moskva och beskrivs som “spindeln i nätet” i det nätverk som nu utreds, skriver AP.

61-åringen – av tidningen Der Standard beskriven som brutal och skrupelfri – tros ha hjälpt Marsalek att utföra sitt arbete för Ryssland i Österrike.

Bland annat misstänks han ha försett ryssarna med stulen mobildata från österrikiska topptjänstemän.

Analyserade mord

Han ska även ha spionerat på en rad personer för Rysslands räkning, däribland en FSB-avhoppare samt Christo Grozev, Kremlkritisk reporter vid journalistnätverket Bellingcat. Grozev tvingades senare lämna Wien efter ett inbrott där bland annat hans dator stals – ett inbrott som diskuteras i de Telegramchattar som britterna kommit över.

61-åringen uppges även ha skrivit en analys för den ryska underrättelsetjänsten med “förslag till förbättringar” efter ett Kremlbeordrat mord på en tjetjensk man i Berlin 2019, rapporterar AP.

I härvan ingår även en tidigare chef för den österrikiska säkerhetstjänsten, även han misstänkt för spionage. Han tros dock sitta säkert i Dubai.

Mia Holmberg Karlsson/TTFakta: Ryska underrättelse- och säkerhetstjänster TT

FSB: Federala säkerhetstjänsten. Övertog i princip det ökända KGB:s verksamhet efter Sovjetunionens fall 1991, inledningsvis under namnet FSK. FSB ansvarar främst för kontraspionage, terroristbekämpning och gränsbevakning. Högkvarteret ligger vid Lubjankatorget i Moskva och chef är Aleksandr Bortnikov.

SVR: Externa underrättelsetjänsten. SVR är den utrikesinriktade underrättelsetjänsten som inhämtar information om politiska mål, vetenskap och teknik samt deltar i påverkansoperationer. Chef är Sergej Narysjkin.

GRU: Militära underrättelseavdelningen. GRU är den äldsta av specialtjänsterna och är verksam både inom och utanför landet. Många av de mest högprofilerade ryska specialoperationerna har utförts av GRU, som leds av Igor Kostjukov.

FSB, SVR och GRU har delvis överlappande uppdrag och samarbetar med varandra.

Källa: Försvarsmakten, Royal United Services Institute (Rusi), Utrikespolitiska institutet (UI)

Bakgrund: Tidigare Rysslandsskandaler i Österrike TT

I april 2022, mindre än två månader efter den ryska storinvasionen av Ukraina, blev Österrikes förbundskansler Karl Nehammer första EU-ledare att besöka Putin i Moskva, något som väckte kritik bland västallierade.

Österrikes tidigare utrikesminister Karin Kneissl anklagades under sin tid på posten 2017-2019 ofta för att gå Rysslands ärenden. Kritiken tilltog när Putin själv dök upp på hennes bröllop 2018 och dansade vals med bruden.

I fjol flyttade Kneissl till S:t Petersburg, efter att tidigare ha tagit styrelseuppdrag i ryska oljejätten Rosneft. Hon tog även med sig sina ponnyer, som hon tidigare stallat i Syrien.

Även Heinz-Christian Strache, tidigare partiledare för högerpopulistiska FPÖ, har fått skarp kritik för Rysslandskopplingar. 2019 publicerade tyska medier en video där Strache, eller “the Red Bull brother from Austria” som han själv kallade sig, festade på Ibiza med en kvinna han trodde var en släkting till en rysk oligark.

Syftet med mötet var att diskutera möjligheten att erbjuda lukrativa offentliga kontrakt i utbyte mot draghjälp till FPÖ i valrörelsen.