Allt fler lever på garantipension och statens kostnader för denna pension skenar. Jan Arleij berättar i en krönika i Senioren hur luften gick ur pensionssystemet, med stöd av en undersökning som SPF Seniorerna har gjort.
Rikard Jansson
Uppdaterad: 17 maj 2024Publicerad: 17 maj 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
I år lever 57 procent av pensionärer på garantipension, medan andelen för bara två år sedan var 30 procent. Statens utgifter har ökat med 20 miljarder kronor under den tiden, eller 145 procent, skriver krönikören.
Garantipensionen var tänkt att vara ett grundskydd för dem med låga eller inga arbetsinkomster alls, men så ser det inte ut längre.
Inte mindre än 1,23 miljoner pensionärer lever idag på garantipension i ett pensionssystem som skapades för 30 år sedan, konstaterar Dagens PS.
Orsakerna är att de som har garantipension har fått sina pensioner uppskrivna med inflationen vilket ger ett större uppsving än för de med inkomstpension som höjts i linje med löneutvecklingen och som för pensionärerna landat på blygsamma en procent i år.
1000 kronor extra i pension
Löken på laxen är ett extra tillskott på 1000 kronor per månad före skatt, för de med garantipension, något som inte kompenserats för andra grupper av pensionärer.
– Det är förfärligt att man har byggt systemet så att det inte lönar sig framför allt för medelinkomsttagare att jobba längre, säger SPF:s ordförande Eva Eriksson.
Hon hävdar att de har varnat för effekterna länge och ser att Sverige är på väg i hög fart mot ett nytt folkpensionsystem.
ANNONS
I mars 2023 släppte Pensionsmyndigheten en rapport kallad Ett nytt pensionssystem?
Myndighetens analyschef Ole Settergren sade då att när pensionssystemet skapades var en grundläggande princip att livsinkomsten skulle styra pensionens storlek.
ANNONS
Senaste nytt
“Om syftet med utformningen främst är att motverka fattigdom så kan vi konstatera att dagens pensionssystem och grundskydd är en onödigt komplicerad och dyr konstruktion. Om enbart en grundpension ska betala ut till pensionärerna är det enklare och mer effektivt att enbart betala en pension som är lika för alla”, skrevs bland annat i sammanfattningen i rapporten.
– Det skorrar falskt att vi skulle ha ett livsinkomstbaserat allmänt pensionssystem i Sverige, säger han nu till Senioren.
Analysen ger ett räkneexempel: För de som har en slutlön på 38 000 kronor i månaden ger ett års extra arbete enbart 3 procent högre pension. För att få 5-6 procent högre pension per extra arbetsår måste man tjäna över 40 000 kronor i månaden.
Läs mer:
Forskare: “Höj inte pensionsavgiften”
Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Rikard Jansson
Ekonomireporter på News55 med särskilt fokus på målgruppen 55+
Rikard Jansson
Ekonomireporter på News55 med särskilt fokus på målgruppen 55+
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
