News55

Så kan döden ge ekonomisk smäll

Artikelbild
När en närstående dör kan det bli en dubbel sorg. Foto: Unsplash
Annelie Sandström
Annelie Sandström
Uppdaterad: 24 apr. 2024Publicerad: 30 aug. 2023

När någon närstående dör står man inte bara kvar med sorgen. Det kan även komma ekonomiska smällar när du blir delägare i dödsbo och måste hantera den avlidnes alla tillgångar och skulder.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

I värsta fall kan du bli återbetalningsskyldig av eventuellt arv.

– Det är viktigt att tänka på att det kan komma framtida skatter lång tid efter dödsfallet, säger Arne Larsson på Familjens Jurist, till Göteborgs-Posten.

Det är arvingarna som blir ansvariga för att hantera dödsboet när en nära anhörig avlider. Det är en hel del man ska gå igenom och hur omfattande det arbetet blir skiljer sig åt från fall till fall.

Kan bli problem

– Det kan bli problem att få kontroll över den avlidnes ekonomi. Som regel skickar de flesta banker ut besked om tillgångar och skulder till den avlidnes adress inom några veckor efter ett dödsfall. Om man inte får in det den vägen kan man beställa det skriftligen, säger Arne Larsson till Göteborgs-Posten.

Skatteverket registrerar dödsfallet i folkbokföringen och personnumret övergår då till att bli ett dödsbo, som räknas som en juridisk person.

Dödsbodelägarna, arvingarna till den avlidne, har därefter fyra månader på sig att skicka in en bouppteckning till Skatteverket. Bouppteckningen fungerar dom en redogörelse över alla tillgångar och skulder som fanns på dödsdagen.

ANNONS

Räkningar kommer

ANNONS

Trots att någon avlidit slutar dock inte räkningarna att komma automatiskt. Så det är viktigt att så snart som möjligt avsluta alla autogiron som dödsboet kan tänkas ha och dessa räkningar ska inte prioriteras i första hand.

– Det första och viktigaste är att ta hand om begravningen och se till att det blir gjort. Är man osäker på vad det finns för tillgångar så ska man därför inte börja betala räkningar, utan då är det bättre att ta kontakt med de som har skickat räkningar och be om anstånd med betalningen, säger Arne Larsson och fortsätter:

– Min rekommendation är att aldrig betala den avlidnes skulder med utlägg med egna pengar, såvida du inte varit gift eller sambo med personen och känner till att det finns pengar i dödsboet.

Bistånd till begravning

Om situationen är sådan att skulderna överstiger tillgångarna ska dödsbodelägarna istället ansöka om konkurs. I det fallet fördelas alla tillgångar som finns kvar till fordringsägarna genom en konkursförvaltare. Det går även att söka bistånd från kommunen om tillgångarna är så låga att de inte täcker begravningen.

– Det går att få ekonomiskt bistånd både för kostnad för begravning och gravsten. I så fall är det viktigt att du tar kontakt med kommunen innan du går till en begravningsbyrå och beställer en begravning. Annars finns det en risk att du får betala begravningskostnaden med egna pengar, tipsar Arne Larsson.

Det kan vara klokt att ta hjälp av en jurist om det är stora tillgångar som ska hanteras och fördelas mellan arvtagarna.

Inte ärva skulder

ANNONS

Har den avlidne drivit företag som är enskild firma avslutas det som regel. Men finns ett aktiebolag kan det finnas väldigt stora tillgångar som måste fördelas på något sätt, eller sälja.

Tillgångarna används för att betala eventuella som skulder som dödsboet har. Man får till exempel betala eventuella bostadslån genom försäljning av fastigheten. Finns det skulder hos Kronofogden kan myndigheten utmäta tillgångar från dödsboet. Dock kan inte fodringsägarna själva kräva in skulder från dödsbodelägarna.

– Om du inte är medlåntagare eller borgensman finns ingen risk att du behöver betala den avlidnes skulder. Det heter ju att man inte kan ärva skulder och det stämmer ju. Men det är först när alla skulder är betalda och det finns ett överskott som det finns något att ärva, säger Arne Larsson till Göteborgs-Posten.

Se upp för kvarskatt

Något som är värt att tänka på är dock att du kan bli återbetalningsskyldig när arvet väl är fördelat. Arne Larsson vill i det här sammanhanget lyfta en viktigt fråga, nämligen skatten.

– Så lång tid som dödsboet har haft inkomster ska det deklareras. Säg att en person avlider i mars, man gör deklarationen i maj och sedan delar man upp pengarna under sommaren. Men nästa år kommer en ny deklaration för de tre månaderna som personen fortfarande var i livet, och man får en kvarskatt. Då måste arvingarna betala tillbaka det från arvet.

Preskriptionstiden på arv är tio år. Fram tills dess kan man inte vara helt säker på att någon annan kommer att kräva del i arvet.

– Det kanske är tre syskon som delat på arvet efter en bror, och nio år och elva månader senare så dyker det upp ett testamente. Då måste syskonen lämna tillbaka det här arvet som de förmodligen shoppat upp sedan länge, säger Arne Larsson.

ANNONS

Läs mer från News55 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Annelie Sandström
Annelie Sandström

Journalist och webbredaktör på News55. Skriver bland annat om hälsa och livsstil med fokus på målgruppen 55+.

Annelie Sandström
Annelie Sandström

Journalist och webbredaktör på News55. Skriver bland annat om hälsa och livsstil med fokus på målgruppen 55+.

ANNONS